Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Juridik - [42] Strussenfelt, Om Försök till Brott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öm Straffharheten af försök till Brott (s. 46—126); 5) Om
upphäfvandet af ansvaret för försök till Brott (fr. 8* 126).
På det Förf. skulle erhålla en fast utgångspunkt hade
ovil-korligt varit af nöden, att han i sitt första förberedande Kap.
företagit sig att noggrannt bestämma begreppen dolus och
culpa, och i sammanhang dermed karakteriserat både det
psy-cholögiska och physiska tvånget. Ref. har nemligen för sin
del så mycket mindre funnit sig tillfredsställd med hvad
här-utinnan förekommer (s. 9), som culpa der öfversättes med
vårdslöshet, ehuru det ar bekant, att dermed uttryckes
blott en bland graderna af culpa. En sådan analys hade
ock visat såväl den juridiska frihetens karakter, som
ock att dolus är en enda odelbar frihetsgrad, då deremot
culpa har särskilda grader *), att den brottsliga
verksamheten måste uppfattas äfven i dess utgångspunkt o. s. v. —
Förklaringen af begreppen dolus determinatus och
indetermi-natus (s. 12 o. ff.) har ock, i följd af denna redan anmärkta
brist på bestämning af hufvudbegreppen dolus och culpa,
blifvit mindre tillfredsställande. Förf. har neml. icke
sammanställt denna distinktion med åtskilliga andra, af rättslärde
antagna, förnämligast med den i dolus directus och indirectus, i
plenus och minus plenus, ehuru man, utan en sådan
sammanställning endast kan till hälften uppfatta betydelsen af den
förstnämnda. Väl kan invändas, det skriftens syftning varit
i så måtto mera praktisk, att Förf. hufvudsakligen haft för
plan en redovisning för särskilda positivå Lagstiftningars
grundsatser i förevarande ämne; men sjelfva detta ämnes
egna beskaffenhet är sådan, att man, utan én fast philosophisk
grundval, är blottställd för flerfaldiga misstag. —- Med ett
ord. Vi skulle hafva Önskat, att Förf. uti sin allmänna ocb
förberedande framställning gått ned till ämnets grund. Det
kan t. ex. icke vara honom obekant, hvilken vigt, både i
praktiskt och theoretiskt hänseende, ligger deruppå, att
noggrannt och redigt karakterisera den brottsliga verksamhetens
subjektiva grund till skilnad från dess objéktiva yttring.
Båda dessa af theoristerna så kallade kalkyler eller straffbe*
räkningsgrunder ingå dessutom så ovilkorligcn i skriftens
ämne, ”försök till brott”, att detsamma omöjligen kan med nå*
gon fullständighet uppfattas utan en sådan förutgången analys.
— I 6 §. meddelas definition på försök till brott, och i den
10 förekommer den vigtiga frågan, huruvida begreppet om för-
l) YVigtiga bidrag till utredande af dessa begrepp hade Förf.
kunnat lieinta i den förtjenstfulle Prof. N. J. Bibergs SamL Skrifter, III
Del., Upsala, 1850. s. 114 o. ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
