Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och geographi - [58] Hedenborg, Turkiska Nationens Seder, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förf:s egen erfarenhet har mer än en lemnat anekdoter
af ganska intressant natur, hvarpå artiklarne om 99Eldsvådor i
Constantinopel9, 99Medicinens tillstånd i ConstmtinopeV% ”Besök
vid höga porten”, ”Constantinopels torg99 ät. fl. gifva £|llräcklxga
exempel. Utan att vilja nedsätta hvarken detta arbete ej
heller Hr Hedemiorgs fö.t enster i öfrigt, tror sig dock ref
befogad att göra några anmärkningar, som tyvärr drabba de
flesta skrifter, som författas af resande öfver de af dem besökt#
länder. Sällan äro dessa Författare tillräckligt bekanta med
språket; och ehuru en stor del af de anmärkta felen böra tiU-s
skrift as korrekturläsaren, hafva dock säkert många af den»
härflulit ur Författarens egen penna. Sålunda förekomma , 8.
5|, 52, månadernas Arabiska namn ända till oigenkänneligket
förvridna. Sid. 56 läses Nomar i stället för Namdz, det Per*
siska ordet för bön, och Abdet för Ab-dest (på Pers. hand*
vallen, sedermera en allmän. beteckning för den af Koran
påbjudna reningen före bönen). Sålunda läses än Pilaff9 ^
Vila av, än Mahomcd och än Muhammed (det endft rätta^, an|
Koriup ocb än Alkoran. Sid. 41 står Rhadunns i stället för,
lihatunna; sid. 120, Nozal mol Molk (!) för Nithäm ol Molk
(d. ä. Rikets sambaud), en för Vezirer vanlig titeL Sid. 24
läses hair för khair, samma ord som bildar första hälften af
qnipt Ckaireddin (sid. 58), och sid. 55 står kalifa (or khaliJfK
Alla dessa urd begynnas i gruudspråket med samma hokstaf%
gom här åtcrgifvits på tre olika sätt. Enahanda villrådighet
viftftr sig ock i ordet Othrnun, som ömsom (s. 15, 16) skrift
ve» Osman, ömsom Ottoman. För en läsare, som ej, känner
spfåket, ur hvilket dessa ord äro lånade, måste detta
fcväf-vande skrifsätt leda till förvillelse. Hela arbetet igenom
sam-yiianblandas likaledes namnen: Turkar, Museimän och
Othma-rtl?*, och ehuru lueljau dessa är en betydlig gkifeiad, fa de
dock alla gälla såsom en gemensam benämning på l*urkiska
rikets innevånare. Dessa kunna dock ej vara belåtne härmed;
ty ehuru Othmänerne eller Othmånly (d. ä, Othmåns ättlin*
gar), den herrftkande stammen inom Padischas välde, äro ea
gren af den stora Turkfamiljen, har dock i Vest-Turkiet on
det Tuvk9 besynnerligt nog, fått en ganska förklenlig
bemärkelse och nyttjas såsom oqvädingsord i Konstantioopel, unge«
fär såsom vårt tölp eller lymmel. 1 början af arbetet sägor
ForfP; ”Turkarne äro af Tatariskt ursprung.” Utom det alt des*
sa ord troligen föra mången läsare att tänka på våra Ta ta re,
»trjda de mot ftamrfngen. Tatarerna voro en Mongolisk folk»
stam, som ursprungligen bodde vid Inschan-berget i HögAsien,
Dera» uaum har väl ofta blifvit gifvet åt ganska olika folkslag;
men mau har i sednare tider upphört att tatariscra starn*-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
