Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [66] Atterbom, Svenska Siare och Skalder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra försök af denna art, sä driste vi försäkra, att han skall
följa denna utveckling med en vexelvis sublim och skön
stämning. Öfverflödigt för flertalet af läsare torde ej det rådet
vara, att i de fleste delar af den SvEDENBORG’ska åsigtens
teckning vänta sig mera hänförelse af en storartad dikt, än
undervisning genom en grundligt bevisad diseiplin. Ingen skall
då finna sin väntan bedragen; mången träffe mycket utöfver
sin väntan. Så uppfattas ju af de fleste äldre Myther och
Kosmogonier; hvarföre neka en produkt af en yngre tid, dä
den i poetiskt-divinatoriskt värde med äldre tiders är fullt
jeinförlig, samma art af hyllning! Förutsättningen, att ej
annat än en slik phantasi-uppfattning af mängden bland läsare
stode att påräkna, synes oss vara skälet, hvarföre
framställningen inskränkt sig till blotta teckningen af bilden. Genom
en utförlig inledning om Theosophiens och Mystikens allmänna
begrepp — till hvars presterande ingen i vårt land väl eger
större förmåga, än Förf. — skulle han utan tvifvel hafva gjort
vetenskapliga insigten i den Svedenboro*ska Theosophien för
flere tillgänglig. Men att det är Vetenskapsmannen mindre än
Skalden, som här velat ställa oss till sig i förbindelse, slate
vi isynnerhet deraf, att till en fullständig historik af
Sveden-borg äfven den Kosmogoni från en föregående period hört,
hvilken uti Samlingar i Allmän Phy sik (Stockholm 1822), i: st a
D., 8. 195—225 finnes exponerad. Att denna för Förf. ej
varit obekant, taga vi förafgjordt, likasom vi tillskrifve dess
naturliga ståndpunkt och prosaiska innehåll *), att den af
honom här uteslutits.
Framställningen öfvergår (s. 85) från Kosmogonien till
Psychologien. Utan svårighet skall der den
”varseblifvan-de Sinne-själen” (animus L mens inferior) samt ”Tankesjälen”
(mens inteUectualis) fattas; svårbegripligare blifver kanske
”den för hvarje mennisko-personlighet egendomliga Ur-själ
(A-nima Mater) 9 som mellan Urbilden (Gud) och afbilden (det
egentligen fria och bestämda medvetandet) är sjelfva
öfver-gängslänken” (s. 85 o. 05), och hvilken, i den första
menni-skans barndom "öppnad till ett inre, andeligt sinne”, sedan
trädt tillbaka för att blott ät forskningens ihärdighet upplåta
sitt innehåll. Man late blott icke den bildrika omklädnaden
1) ”Mundtis a Deo et infinito ereatus” fir denna KosmogonSes enda
utlåtande om Guds förhållande till verlden; konstruktionen är
mekanisk, börjande från absolut enkla splieriska minima, genom livilkas
rörelser till sammansättningar af olika figur och quantifet allt successivt
bildas. Förmodligen bar studium af Neoplatonsk, Jud-Grekisk,
Kah-balisti.sk och Gnostisk Mystik beredt öfvergången till den period, med
inilkcii teckningen börjar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
