Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - B—lk. Anmärkningar om justis och administration samt om dömande och verkställande befattningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då ; Anmärkning ar
blifva om SN LA föra. om serskilda rältskrelsars
utstakande. ET S | |
Rättsbegreppets realisation i staten kallas, riktigt, justis. Då
detta begrepp ej känner andra rättssubjekter, än förnuftiga indi-
vider, ej andra rättigheter, än sådana individers anspråk på skydd
för hvar sin rättskrets emot andra individers intrång, så har
justisen egentligen intet att skaffa med andra väsenden och
deras anspråk, af hvad beskaffenhet ’e vara måtte; ej. heller
med individers anspråk emot andra väsenden. Den är således
i sig sjelf alldeles främmande för juridiska personer, (väsen-
den, hvilka icke ega individualitet, men genom en fiktion anr-
ses ega sådan). Den kan likväl och måste gälla äfven sådana, så
vidt som de äro i besittning utaf en egen rätlskrets, eller upp-
träda med anspråk på en sådan, d.v.s. så vidt som de befinna
sig uti förhålländen, om hvilka rältsbegreppet har något att
säga; men den rör alls ieke några andra förhållanden. Så
vidt derföre, som samhället befinner sig i sådan besittning, el-
ler derpå gör anspråk, är bedömande af alla frågor om den-
na besittning eller detta anspråk juslis. Men om sambällets
väsende, såsom samhälle , är i fråga, så är afgörandet icke justis,
utan realisation af begreppet om mensklighetens högsta, möjliga
fullkomlighet, eller administration, hvilken omfattar alla
frågor om samhällets i dess väsende grundade rättigheter
och skyldigheter, samt serskildt, om hvad samhället för mensk-
lighetens närmande till sitt mål bör åstadkomma genom bud el-
Ier förbud, eller åt fri, enskild verksamhet måste öfverlemna, och
om det förhållande, hvaruti samhällets serskilda medlemmar
för de allmänna ändamålen måste försaka sina enskilda. I frå-
gan om hvad samhället sjelft för mensklighetens närmande till
sitt mål bör åstadkomma ligger också den om borgerlig frihet,
eller om den enskildes anspråk att lemnas ostörd uti de be-
mödanden för egen och andras förkofran och förädlipg, till
hvilka enskilda krafter äro tillräckliga, och genom hvilka hvar-
ken enskild rättskrets trädes för nåra, eller samhällets anspråk
äsidosättas. Den sista bland de anförda frågorna är deremot
densamma, som den om borgerlig jemolikbet. Den angår den
enskildes anspråk att endast till följd af eget samtycke, ochi
mån deraf, eller ock till följd och i mån af egna åtgärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
