- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1842 /
23

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - B—lk. Anmärkningar om justis och administration samt om dömande och verkställande befattningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om justis och administration m. m. 33

kunna mer än någon annan behandlas såsom medel för sam-
hällsändamålen , och för dessa i annat förhållände, än hvar och
en annan, nödgas uppoffra person eller egendom 3), äfvensom
att, om han egnat sig till det allmännas tjenst, få sin verk-
ningskrets i mån af ådagalagd förmåga utvidgad. Dessa två
sistnämnda frågor angå visserligen blött negativa reglor för ad-
ministrationen, men äro för ändamålet af denna uppsats ser-
deles vigtiga. ;

Det är nemligen, då en enskild påstår borgerlig frihet el-
ler jemnlikhet 9) till hans skada vara öfverträdd eller hotad
med öfverträdelse, som administrationen nödgas antaga formen
af dömande. Hvarje dylikt påstående har anspråk på att hlif-
va sorgfälligt bördt och pröfvadt. I den mån samhällsförhål-
landena utveckla sig, blifva sådana frågor flera, och admini-
strationen får oftare antaga nyssnämnda form. Om denna
forms förenlighet med administrationens väsende hafva emed-
lertid,: heldst efter inrättningen af en serskild justice ad-
ministrative i Frankrike; meningarne varit ganska delade. Vi
uppehålle oss ej med dem, som grända sig på förvexling
af administration med verkställande befattning. Men domare-
kallets och administrationens oförenlighet har också utan så-
dan förvexling blifvit yrkad på den grund, att förnärmelse af
borgerlig frihet eller jemnlikhet alltid är eft intrång uti en
enskild rättskrets; och att alla frågor om skydd för en sådan
äro justisfrågor. Vi erinre, till svar härå, om det vi sagt,
att rättskretsar endast kunna utstakas mellan väsenden, som stå
utom, bredvid hvarandrä, samt att de rättigheter och skyldig-
heter, samhället såsom sådant tillhöra, ligga utom rättsbegrep-
pets område. Vi vete väl, att mången befarär, det bor-
gerlig frihet och jemnlikhet skola vara mindre säkra i admini-
strativa embetsmäns vård, än under skydd af justisens organer.
I sakens natur finnes åtminstone icke någon anledning till så-
dan fruktan. Det första vilkoret för denna säkerhet måste
vara den dömandes klara föreställning om det begrepp, hvars

3) Ett bekant undantag gör härvid statens yttersta rätt.
6) Dessa ord hafva blifvit missbrukade af ursinniga revolutionärer,
Men hvad heligt har ej blifvit migssbrukadt?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:35:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1842/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free