Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Philosophi - [14] Hwasser, Om Äktenskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
Om det finde inträffa, alt tr oholsförsäktan ej vidare gjor-
des till vilkor för äktenskap, så hyllades dermed den slags
karakler, som ej vågar något lofva, emedan den intet [ökar
hålla, ock den slags upplysning, som endast i polisanstalter
finner tillförlitliga kontroller. Hvarföre ett sådant tidehvarf
åt alla öfriga Tar af löften, kontrakter och eder skulle skän-
ka aktniog och förtroende, torde vara svårt att inse. Tviflet
på denna skilda art af löfte angriper eller uppfordrar åt-
minstone till undersökning af löften och eder öfverbufvud ,
d. v. s. de yttersta fria grunderne för både allmänt och enskildt
förtroende. — Från angreppet mot äktenskapets princip bör
man noggrannt skilja den speciella undersökningen, om, för
alla de fall, då upplösningen af en lättsinnigt Sluta förbin-
delse är rättvis, de närvarande lagbestämningarne äro uttöm-
mande, eller om på delikatare instanser, än för närvarandé,
afseende torde böra fästas. Om detta ock antoges, så eger
dock äktenskapet anspråk på samma rättighet, som åt alla an-
dra 1 principen riktiga lagar och instituter tilierkännes, nem-
ligen att icke för enskilda ofullkomligheter i deras helhet för-
kastas. Största hindret för skilsmessa gör dessutom ej lagen,
utan den skymf, hvilken, öfverallt der goda seder bo la.
redan en bruten trolofning rättvist medför — kanske mindre
derföre, att den bröts, då detta var det bästa, än derföre,
alt ett lältsinnigt löfte i ett fall af sådan vigt blifvit gifvet, —
och hvilken skymf i en ännu högre grad måste drabba dem,
hvilkas lösliga karakter gjort upplösningen af ett äktenskap
nödvändig. Denna opinionens dom har man derföre i första han-
den angripit, serdeles som dess försvaganide ej kan tänkas så-
som ovilkorlig följd af trohetsbetygelsens förespådda upphö-
rande. Omsorgen för kärlekens andelighet, om den är allvar:
lig och ärlig, måste väl kunna finna andra medel för sitt lof-
värda syfte, än anfall mot äktenskapets helgd och värde. Nå-
got tvång på sedliga känslan kan endast en all mensklighet
förnekande uttydning af trohetslöftet i detsamma inlägga. Kall-
nar kärleken inom ett äktenskap, för hvars upplösning fruktan
för offentlig skymf utgör ett binder, hvad är enklare, än att
det slags samband mellan makarne upphörer, hvilket deras sed-
liga vördnad för kärlekens andelighet ieke tillåter? Måste der-
före alla öfriga föreningsband dem emellan nödvändigt sk-
tas? Kan ej aktning och en viss grad af vänskap fortfara,
om ock kärleken försvunnit? Och kan ej gemensam ömhet
för frukterna af den kärlek, som sedan förkolnat, bjuda ma-
karnes sammanlefnad, om ej vidare uti kärlek, lIikväli den
frid, den välvilja, hytika förmå bilda ett skönt och ahtuings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
