Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Svedelius, W. E. Om förföljelsen emot Castovius och Billberg. Ett bidrag till den Svenska tryckfrihetens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Om förföljelsen emot
frihet, hade inga framsteg gjort i naturens kännedom; äfven
Moral-Philosophien och Studia Humaniora råkade derigenom i
lägervall. Missbruk af en sådan tankens frihet vore ej att
befara, ty om den framkallade något, som grundades på sva-
ga skäl, kunde det vederläggas. Afbandlingarne vid Universi-
tetet skedde för öfnings skull, granskades af dem, som ve-
derborde. och intet tillätes att skrifva som den Evangeliska
läran anginge, ty om Religionens helgd ville Philosophiska
Fakulteten ingen eftergifva i nitälskan. Den så strängt be-
dömde Cartesii egna ord anfördes såsom bevis att han i hela
dess vidd erkände Theologiens oberoende af Philosophernes
tvifvelsmål; det var blott inom menniskoförnuftets spher, som
Philosopherne begärde frihet att genom nya- rön fullkomna
sin erfarenhet, rätta förra misstag och uppdaga hvad förut va-
rit okändt.
I en sednare afdelning af sin skrift öfvergår Fakulteten
till besvär och klagan öfver sina Theologiska medbröders
omilda bemötande. Deras vänliga påminnelser hade tillförene
utan missnöje blifvit hörda, dels af vördnad för deras heliga
kall, så ock för den förfarenhet de mången gång visat sig äga
i Philosophiska ämnen. Ville de nu förkasta de Philosophiska
satserna, må de då uppträda på lärosalarne och bestrida dem.
Men de göra det icke. ”Ville man deremot göra observatio-
ner på deras Fakultet; torde man ock få något att säga.
Dock lemnar man sådant derhän, varandes Facultas Philo-
sophica mer bekymrad huru den efter Kongl. Maj:ts befallning
och Constitutionernes innehåll må kunna rätteligen göra
sitt embete än censera andra.” — Sjelfva den Cartesianska
Philosophien, ehuru klarare än någon annan, hade dock blif-
vit för Theologerne mörk och svår att förstå, emedan desse
Herrar icke tagit kännedom om Mathematiken, såsom den
grund, hvarpå den hvilar. ”Hvarföre vore till att önska att
Theologi Lutherani ville göra sig närmare bekante till att skå-
da med egna ögon, om allt så hafver sig som föregifves, och
slutligen önskade Philosophiska Fakulteten, att den Theologi-
ska en annan gång ville betänka sig litet bättre innan den an-
SS
3 e - ST 2”
griper ett sådant verk.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
