Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Svedelius, W. E. Om förföljelsen emot Castovius och Billberg. Ett bidrag till den Svenska tryckfrihetens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Om förföljelsen emot
derom” 2). För öfrigt medgafs dess användbarhet i vissa de-
lar, serdeles såsom tillämpad på Naturvetenskaperna. Dervid
kom likväl Fakulteten i strid med sig sjelf, eller åtminstone
med sin bundsförvandt, Preste-Ståndet, hvilket hade varnat
för det nya förslag, som varit å bane, att Naturläran skulle
föredragas vid läroverken af: en Medicus, ty, sade Preste-
Ståndet, Mediei följa vanligen ”Philosophiam Cartesianam,
och den, som det gör, kan omöjligen läsa Logicam Aristo-
telis,” hvaraf åter befarades de Theologiska studiernas un-
dergång DE |
Å Sad) sidan är det anmärkningsvärdt att den, som ställt
sig i spelsen för den nya Philosophien, var sjelf en Mathema-
ticus, och de stora framsteg Naturforskningen genom det nya
systemet tagit, åberopades beständigt till dess fördel. Phi-
losopherne sökte jest deruti ett huafvudbevis, och bemödade
sig i allmänhet föga att framställa Cartesii Philosopbi såsom
en för Dheologien mera användbar vetenskap. De sökte sna-
rare visa de båda uvelenskapernag fullkomliga oberoende af
hyarandra. ;
Härmed hängde Gc BUSammnane det af Preste-Ståndet
framställda och af Theologiska Fakulteten högeligen gillade
förslaget, att Physices Professors-embetet, hvilket, såsom
Doctor Eric Benzeuvs uttryckte sig, ”med intriguer blifvit
draget till Mediei”, bor de ifrån döras Fakultet jar Roy:
Ben skriftvexiing, hvarur vi hemtat det föregående, före-
föll vid 1686 års Riksdag. Följande året fortsattes den vid
Universitetet, sedan Fakulteternas utlåtanden blifvit infordra-
de. Den blef allt mera bitter, personlig ovänskap framträder
tydligt och kufvudfrågan blandas med nya förebråelser. ScHuTz
åberopar ett yttrande vid Riksdagen af Superintendenten
Stevomus, att Philosophernes Latinska afbhandlingar voro upp-
fyllda af grammatikaliska fel. Då afbröt honom Professor
LaAceErLör, frågande, om de Theologiska voro derifrån fritag-
pa 11). Svårare att bära var dock ScHurzEns beskyllning emot
8) Acta Fac. ’Theol. 1686, fol. 1835.
9) LaGErRerinG 1. ec. 39.
10) Acta Fac. Theol. 1686, fol. 157.
11) Cons. Ac. Protocoll > 1686.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
