Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [22] Chalmers. Bridgewater-Afhandlingarne om Guds i Skapelsen uppenbarade Allmagt etc. I. Bibliothek i populär Naturkunnighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Theologi. 145
obegriplig, men dock i nödfall antaglig, materiens gäsnings-
process framalstrade.
Hvad är det nu, som tvingar menskligheten atticke stan-
na vid denna åsigt, och hindrar henne att 1 densamma åter-
falla oaktadt allt- skenbart stöd, som den eger i erfarenheten
om det timliga lifvets juiokgmeutte oaktadt det bemödande
alla tiders Naturalister användt för att, under en eller annan
form , göra den gällande? Svaret ap ligger i det innersta
djupet af hvarje menniskas själ, och är en öfver och utom det
timliga gående erfarenhet, hvilken, då den framträder såsom
öfvertyg ös henämnes tro, och hvars högsta och betydelse-
fullaste uttryck i mensklighetens Lif är r list ön
Denna erfarenbet är källan till all: kunskap om det ur-
sprungliga, det i och genom sig sjelft lefvande. Utan densam-
ma kan menuiskan icke fatta ens det enande Hfvet i plantan
och djuret, mycket mindre enheten af de rika och mångfal-
diga yttringar, i hvilka personligheten uppenbarar sitt väsende,
hvilken enhet just är personligheten betraktad i sitt väsende.
Den timliga erfarenheten kan visserligen fatta de spridda, re-
dan gifna Bdungskne men den jeflvånde; outtömliga urkällan
till dem förnimmer hon ej. Och den kunskap de genom
uppfattningen af det redan gifna vunnet, är, äfven såsom knn-
skap om personlighetens uppenbarelse, ofullständig. Den om-
fattar visserligen det, som redan är uppenbaradt, men icke
allt det, som den lefvande personligheten kan uppenbara och
skall uppenbara.
Personligheten i sin lefvande, rika enhet fattas derföre
rätt allenast genom nyssnämnda öfver det timliga gående er-
farenhet, hvars form såsom öfvertygelse vi. benämnde tro.
Men genom denna erfarenhet fattar menniskan klart och lef-
vande, att hvarken naturen är en produkt af det ändliga med-
vetandet, ej heller detta sednare frambragdt genom en natur-
utveckling, utan att båda äre uppenbarelser af en gudomlig
personlighet, hvars väsende är kärlek. Uttrycket af denna er-
farenhet , den religiösa tron, måste i anseende till detta sitt
ursprung förefalla den på det timliga allena riktade reflexio-
nen såsom grundlös, emedan hennes grund är den omedelbara
beröringen mellan personligheter i deras väsende, ej i deras
"uppenbarelser; hvilken beröring åter, i likhet med sjelfva per-
sonlighetens väsende, är för denna reflexion ett absolut my-
sterium. Med rätta anses ock denna tro såsom en absolut
fördom, ty dess visshet kan ej ur någon högre visshet härle-
das, ch det vetande hon innehåller ligger lksone öfver allt > 3
dömande. Långt ifrån att sjelft ur det phenomeniska lig
Frey s ls re
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
