Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och archæologi - [36] Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historia och Archwologi. 183
full af egenkärlek, fåfänga, lättsinne. Men med allt detta var
hon dock ett snille, ett af de skarpaste hufvuden på sin tid.
Bredvid all den fåfänga, hvarigenom hon omsider förspillde
hvad hon så högt värderade, samtidens beundran, gå dock
igenom hela hennes historia såsom regent vissa politiska grund-
satser, hvilka bevisa, huru väl hon beräknade tidens behof;
och för dessa grundsatser har hon njutit för liten rättvisa.
Hr F:s misstag består icke deruti, att han för mycket omtalat
hennes fel, utan deruti att han förlegat hennes förtjenster.
Han har framställt utan skoning det onda hon gjort, men för
Litet utvecklat det handlingssätt, hvarigenom hon försonade
sina fel, och, när hon gaf ett sår, äfven anvisade läkemedlet.
Vi kunna ej nu utförligt beskrvifva den strid emellan sam-
hällsklasserna, som är det vigtigaste draget i Caristinas tide-
hvarf. Vi antaga detta förhållande såsom af fr F. och an-
dras framställning redan bekant, men skola yttra några ord
om Drottningens personliga ställning till partierna. Det är
nemligen häruti, som vi trott oss upptäcka, om ej en möjlighet
att rättfärdiga Curistina, dock en anledning att mildra domen
öfver en stor och evigt beundransvärd personlighet. -— Huru
förhöll sig Drottningen under den märkvärdiga riksdagen
1650? Hon uppäggade de ofrälse stånden emot adeln, men
vägrade att verkställa reduktionen, Hvilka voro de skäl, som
bon uppgaf för sin vägran? Hennes lagliga magt att sina tjen-
stemän län gifva, hennes hederspligt att ej bryta sitt kungliga
ord, samt sjelfva sakens vådliga beskaffenhet 2). Hvad bjöd
hon då det klagande folket i ersättning för reduktionen? En
kunglig förordning, som efter billighetens grunder skulle ord-
na böndernes oeh adelus ställning. Hvilka slutsatser kunna
hemtas af ett sådant uppförande? Först den, att hon erkände
den rättmätiga grunden för böndernas klagan; för det andra,
alt hon af intet parti ville låta sig beherrskas, väl kännande
begges öfverdrifter, och slutligen, att bon, så vidt möjligt var,
ville afväpna missnöjet, under det hon beredde sig till det af
alla oväntade steg, som för Sverige skulle öppna ett nytt ti-
dehvarf. Vi sade med afsigt, att hon ville afväpna missnöjet,
ty det stod redan färdigt att gripa till vapen. Gäsningen ha-
de nått den höjd, att våldsamma utbrott dagligen voro att
befara 3). Det var fullkomligen sannt, som Messenius yttrade
2) Se i detta afseende den af Samfundet för utg. af Skand. Hist.
tryckta dagboken öfver 1650 års Riksdag af Doktor Jonas PETr
som i allmänhet upplyser åtskilligt om denna minnesvärda riksdag, och
äfven af Hr F. synes vara begagnad.
3) Bevis för den bitterbet, som rådde hos partierna, finnas flere-
städes samlade af Hr F, Jfr Geijer. Sv. F. H. III. sid. 461, 479.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
