Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och archæologi - [36] Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ä84 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
i sin olyckliga skrift, att missnöje och mod fanns öfverallt;
det saknades blott en anförare +). Och under allt detta tänkte
den högre adeln på ingenting mindre, än eftergift. Då var
det Cres som genom den medelväg hon följde: genom
de gränser hon med kunglig ihyndighet föreskref partierna,
genom den kraft, hvarmed hon nedtryckte magnalernes an-
språk, men vägrade att följa folkpartiet i dess ”ätövällingar.
det var — säga vi — ÖHRRISTINA, som räddade adeln från un-
dergång, folket från inbördes krig, oeh lärde det vildaste par-
tisinne att lyda lagen. :
: Men — vi vänta oss denna invändning — var det då
rätt att, såsom, CrristInA gjorde, drifva den demokratiska rö-
reisen fram, men utan att taga dess ledning i sin hand? För-
lorade hon ej på detta sätt begge partiernas förtroende? Vis-
serligen; men, medan bon förlorade detta, var stormen aft
lägsnad, statens lugn tills vidare försäkradt, saken kunde frilt
skärskådas ifrån flera sidor, och partiernas åsigter nöttes emot
hvarandra, hvarigenom det blef möjligt för Csristinas efler-
trädare att förena dem, och skaffa gehör åt billighetens röst.
Men — invänder man ånyo — hennes förfarande var i sig
sjelf på sin höjd egnadt att qväfva, men ej att släcka elden.
fennes blott halfva understöd åt de ofrälse stånden, medan
hon ömsom smekte och sårade adeln, kunde i längden omöj-
ligen anstå den kuuvgliga värdigheten och måste äfven fram-
kalla stora faror. Det var ett provisoriskt handlingssätt, som
i det hela lemnade tidens gåta olöst. Sannt; men hela Ciri-
STINAS regering var ju provisorisk? Hon hade redan fattat be-
slutet om sin afsägelse, ehuru utförandets stund ännu ej var
kommen 3). Hufvudsaken lemnade bon åt sin efterträdare.
Sjelf vågade hon ej afgöra den, ty hon ville ej äfventyra sin
personliga säkerhet , sitt rykte. Hon kunde ej heller afgöra
den, ty, så stark hennes tankekraft än var, så manlig hela
hennes själ, så var hon dock en ”qvinna, den der”, för att
nyttja hennes egna ord; ”éj kunde strida i fält emot rikets
fiender” 9), och ej ville göra det emot dess medborgare. Men
så länge hon ännu var Draltnins, måste hon hålla tillsamman
ES) 3
ett söndradt samhälle. Att såsom regent verka ur statens
£) Se Handlingarne i MeEssEniska processen i ÅDLERSPARRES histo-
NER Samlingar.
Se brefvet från Enanur bos AmcHennortz FB. 599, äfven cit. af
Ör FIK: 468, såsom bevis, att Ciaristina redan tidigt fattat silt be-
slut att nedlägga regeri: "gen.
$) Rådsprotokoll den 7 Aug. 1654.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
