Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och archæologi - [36] Fryxell, Berättelser ur Svenska Historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
regering, då hade hor känska för sin pligt; oeh lät sig ledas
af en skor politisk tanke.
Det kan ej nekas, att Car. hade enskilda fördelar att vänta
af Carr Gustafs upphöjelse. Fy då hon ensamt gifvit honom
kronan, hade hon ett rättvist anspråk på bans tacksamhet,
och bon måste, för sitt underbålt, alltid blifva till em viss
grad beroende af Svenska regeringen. Carr Gustar var ej den
man, som glömde en hederspligt, och Cr. kunde af ingen
med mera säkerhet påräkna den största beredvillighet att
uppfylla hvarje billig önskan. — Att hon på detta sätt såg sin
egen säkerhet till södg; minskar dock ej hennes förtjenst, så
mycket mindre, som det tydligen visar sig, att hon var ledd
af verklig grundsats, och ej af personligt tycke. Detta visar
sig af det nit, hvarmed hon bevakade det allmänna bästa vid
de anordningar, som af thronföljarevalet blefvo: en nödvändig
följd. Vi mena öfverläggningarne i rådet och vid riksdagen
1830 om Mronprinsens arfsrätt och hans förhållande till Ko-
pungen och riket. Vi hafva genomgått rådsprotokollerna, som
rörande denna sak, äro 1 politiskt afseende serdeles lärorika.
De ofrälse stånden begärde hertigdöme åt Prinsen: Drottnin-
gen pekade bestämdt. ”Det är ett secretum domus regie, ett
arednum regni, att inga hertigdömen böra finnas, Får han
hertigdömen måste han hafva vetum på riddarhuset, vinna stä-
der och land, samt biifva skild ifrån rikets fördel. Han har
ock intet att fordra. Allt är honom gifvet af god vilja. Det
har varit stort skäl att välja honom, mer han har ingen rät=
tighet” 1), — Dessa Drottningens ord innehålla ämnen till er
hel afhandling öfver Sveriges dåvarande statsrätt och tidens
politiska begrepp. Vi anföra dem blott såsom ett prof på
Cur. tänkesätt. Detta var nu, såsom vanligt, orubbligt. Det
var fåfängt, att bönderne anförde de Gustavianska Prinsarnes
exempel, och hurw det vore mindre betungande för landet att
på sådant sätt underhålla det kungtga huset. Drottningen
vägrade till och med att lemna Hanstirie inträde på riddar-
huset, ehuru hon eljest medgaf dem rättigheter, som för vår
tid synas besynnerliga 12). Det får ej VARNAS att kon hand-
lade af ömfålighet för sin egen magt; ty här var frågan ej
blott om Carr GustaAr, utan om hans ännu ofödda afkomlingar ;
det handlade om successionsordningen för kommande tider.
Nyss förut hade Cma:, för att kufva magnaterna, brukat magt-
språk oeh äreröriga beskyllningar; mu då en motsatt åsigt ho-
i) RådsProtokoll d.: 8 och F4 Oct. f650, jemf. Ancornuoz IL 177.
12) TT. ex. rättigheten för Sveriges Kronprins att bo utomlands och
äfven, under vissa vilkor, träda i främmande magters tjenst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
