Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Uppfostringsvetenskap - [40] Aimé-Martin, Familj-Mödrars Upptostran. Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hel
Uppfostringsvetenskap. 205
för en upprättelse, den minsta mån hon öfverskrider sin be-
stämmelse att vara en nödbjelp i stället för familjen. Af be-
tänklig art i detta hänseende äro likväl de redan icke säll-
synta företeelserna, att föräldrar ur arbets- och lägre borgare-
klassen börja finna det rätt beqvämligt och vinstgifvande, att,
mot några skillingar till förvarings- eller småbarnsskolan, blif-
va befriade från en betydlig del af föräldrakaHets besväår-
ligheter: Äfven på en senare bildningsgrad, då uppfostran
och undervisning börja dela sig, måste den del af uppfostran,
hvilken ej är med undervisningen nödvändigt förbunden, för-
blifva i familjens hand; ty de bildningsanstalter, hvilka på en
gång omfatta båda, äro, huru gagnande än deras experimente-
rande verksamhet må vara för uppfostringsvetenskapen, dock
blott att anse såsom en ofullkomlig nödhjelp för de fall, då
familjen antingen ej finnes, eller, för någon sin inre upplös-
ning eller oförmåga, ej kan vårda sitt åliggande.
Genom en från den nyss nämnda olika, och på annat sätt
verkställd afsöndring söker Rousseau för ett nytt samhälle
fostra ett nytt och bättre slägte. Rättvist med afseende på
Frankrikes samtida bildning, orätt med afseende på frågan i
sin helhet, förkastade han och protesterade högt mot både
vetenskap och samhällsinrättning. Lika litet som dessa senare
kunde naturtillståndet tillfredsställa honom, ty det visade blott
råa drifter och kroppsliga behof. Han tänkte sig derföre mel-
lan båda ett medeltillstånd, -hvari familj och fosterland äro
gifna, men alla derifrån utgående ’konseqvenser förkastade.
Härvid är genast i begynnelsen den stora inkonsegvensen be-
gången, att bildningens grundlag godkännes, men ej den ut-
veckling, som nödvändigt derur måste framgå. Systemets fel
var äfven Rousszav’s karaktersfel. Med sitt: varma hjerta och
sin fantasis rikedom saknade han nemligen alltför mycket
det sedliga” djup i karakteren och den innerlighet i religiös
öfvertygelse, som bjuder den enskilde att med förtroende och
förtröstan följa den utvecklingsbana, hvilken menskligheten en
gång, under försynens ledning, beträdt. — Här hafva mot hvar-
andra blifvit ställda tvenne ensidigheter, hvilka ännu immer-
fort under vexlande gestalter fökalrada. svd uppfostringsvä-
sendets litteratur. De måste båda kunna förenas i en tredje
åsigt, som i sig upptager det rätta hvardera innehåller: famil-
jen och staten stå i frågan om uppfostran i en ’oupphörlig
vexelyerkan med hvarandra. Den förra eger visserligen i sin
uteslutande vård barnets första lefnadsår, då familjekretsen
ännu är tillräcklig för dess bildning, men den senare hafver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
