Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Uppfostringsvetenskap - [40] Aimé-Martin, Familj-Mödrars Upptostran. Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
dock redan här, genom det inflytande den på sjelfva familjen
utöfvar, sin icke obetydliga andel i arbetet. 1 en senare tid
deremot, då staten genom sina bildningsanstalter mera direkt
börjar utöfva sina anspråk på den blifvande medborgaren, är
familjen annu, åtminstone der förhållandet är det tillbörliga;
i full utöfning af hela sin sedliga inflytelse. Ett annat är i
detta hänseende förhållandet med qvinnan, hvilken såsom ute-
slutande bestämd för familjen, äfven inom densamma erhåller
sin uppfostran, och sällan lemnar den, utan för alt genom äk-
tenskapet grundlägga en annan. -Qvinnans öfvervägande infly-
telse på den husliga uppfostran är härigenom gifven. Det var
Rousseav, som först i sin Emil ådagalade detta, men på det
skefva och halfva sätt hans låga begrepp om natur och natur-
enlighet nödvändigt måste medföra. Att häfva denna ofullkom-
lighet, och att företrädesvis för den sedliga bildningen begag-
na den starka magt, som ligger i moderskärleken, är ändamå-
let med ofvan angifna arbete. Djupt rörd af den tombet och
köld, som under den yttre glansen, råder i Franska folkets
inre lif, kommer Författaren genom åtskilliga forskningar till
det slutliga resultat, att brist på ”religiös tanke” är det grund-
onda, hvaraf nationen lider, och det derföre, ”att mödrarne
glömt nedlägga den på sina barns vagga. Det är genom qvin-
nan naturen skrifver sin lag i mannens hjerta”, man måste så-
ledes bilda mödrar, som förstå att uppfostra sina barn. ”Det
religiösa intrycket och moderskärleken äro nu bildningens sista
hopp;” att befästa och återupplifva deras magt, blir således
författarens hufvudsyfte. ”Denna magt är, fortfar han, hel och
hällen moralisk; vi måste söka den i en grundlig öfning af
våra kroppsliga och andliga förmögenheter; vi måste bestäm-
ma gränslinien dem emellan, en vigtig, men intill denna dag
förbisedd åtskilnad. Denna åtskilnad är tillräcklig att grund-
lägga Guds tillvaro och själens odödlighet. (Detta är ämnet
för andra boken eller husmodrens psykologi och filosofi. Då
författaren reserverat sig mot all systematisk filosofi, vore det
crätt alt vilja mäta honom med detta mått. Man kan ej neka,
att hans forskningar äro intressanta; men att de sakpa inre
sammanhang, är vid första ögonkastet klart.) Vårt syftemål
är att pröfva de moraliska, filosofiska och politiska frågor,
som för menniskan äro vigtiga, och att återföra dem till san-
ningen genowr att uuderkasta dem en oföränderlig myndighet.
Så komma vi gradvis till den vigtigaste delen af denna bok:
Evangelii moraliska pröfning, ty all uppfostran, som icke är
religiös, gör menniskan ofullständig, och lyckas på sin höjd att
bilda ett tänkande djur.” Detta är hufvudinnehållet af de fyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
