- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1842 /
220

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - P. Om Grekiska Oraklen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220 De Grekiska

skriftliga uppteckningar, mestadels orakelspråk, som kringför-
des af nyssnämnde hemlighetskrämare (xonsuoköyor). Stundom
förfalskades, till vinnande af politiska syftemål, dessa språk af
demagogerne. Sådana orakler skall äfven Musäos hafva efter-
lemnat: dessa voro de, som förvarades på borgen i Athén,
och blefvo förfalskade af Onomakritos under Peisistratos’
söner.

Af enahanda art, endast af det qvinliga könet, voro de
bekanta Sibyllorna, hvaraf: man känner ungefär tio 4) dock
knappt hälften Helleniska. De veterligen äldsta — Boie, Phä-
monoö, samt en tredje, som uppgifves såsom dotter af Zeus
och Lamia och härstammande från Libyen = stodo i förbin-
delse med Delphiska oraklet. Sådant var äfven fallet med
Herophile från Erythrä, enligt uppgift äldre än Trojanska kri-
get. Mest namnkunnig är Demo, den Kumäiska Sibyllan, som
spelar en role i Roms fabelhistoria. Annu i Alexandros” och
Antiochos” tider hade icke dessa spågqvinnor förlorat för-
troendet:. |

Ett ännu högre anseende njöto Oraklen, de högsta re-
ligiösa instituter i Grekland och tillika en af dess mest verk-
samma politiska inrättningar. Frågan är dock den: hvilken var
deras ursprungliga bestämmelse? Voro de ifrån början blott
och bart mantiska anstalter, som, liksom den öfriga mantiken,
hemtat sin uppkomst ifrån det hos menniskan djupt inplantade
begäret, att utforska sitt tillkommande öde? Eller var deras
egentligaste syfte att ställa sigispetsen för hela den religiösa
bildningen och leda den efter presternes afsigter, likasom Rom
fordom beherrskade hela den christna verldens samveten och
heligaste angelägenheter? Eller var religionen endast en täcke-
mantel för politiska ändamål, och oraklen af herrsklystne pre-
ster instiftade, för att i Gudarnes namn styra folkens och sta-
ternas verldsliga handlingar och företag?

Alla dessa serskilda åsigter hafva funnit sina försvarare.
Kyrkofäderne voro enhälligt af den tanken, att gudasvaren,
liksom hela hedningarnes religion, voro förestafvade af djef-
vulen sjelf, och betviflade således för ingen del hvarken de-

4) Wacnosmute, Hellen. Alterthamsk. II, wu. sid, 275,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:35:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1842/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free