- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1842 /
221

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - P. Om Grekiska Oraklen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Orukten. 201

ras äkthet eller spådomarnes oftå underbara sammanträffande
med framtida händelser. Dehna mening bibehöll sig ända till
vAN Dare 5), som först framträdde med den meningen, att de
härledde sig från presterne, som, begagnande sig af meuighe-
tens lättrogenhet, underböllo på alla orter hemliga spioner,
för att erfara ställningen samt enskilda och allmänna förhål-
landen, och derigenom destö bättre vara i stånd att besvara
de rådfrågandes spörsmål; men alt de i sådana fall, der dessa
lönligen förvärfvade kunskaper ej räckte till; kjelpte sig ge-
nom mörka eller tvetydiga uttryck. VAn Darr fanh en anhän-
gare i FONTENELLE ) som dock i andra fall påstod sig vara
öfvertygad om svartkonst och Satans inflytelse; men den gamla
meningen, var så rotfästad, att det dröjde länge; innan iman
öfvergaf tankan på Beelzebubs förbänd med Pythia.

Numera tror näppeligen någon, att Mörkrets Furste här
haft sin hand med i spelet, ja många 7) hafva till och med
velat frikännå presterne; åtminstone under den äldre tiden,
ifrån uppsåtligt bedrägeri; i det att man antagit, att de prö-
phetiska gudasvaren äro oäkta och understuckna, wien att
oraklen ursprungligen haft den bestämmelsen, att hafva upp-
sigten öfver kulten, meddela de frågande råd och undervis-
ningar icke allenast i religiösa och sedliga fall; rättsfrågör
och vid collisionen mellan olika pligter, (såsom då Orestes
förfrågar sig i Delphi; huruvida han på modren borde utkräf-
va hämnd för fadrens mord), utan äfven ilifvets vanliga angö-

5) De Oraculis veterum Ethiicorum. Amstel. 1683. Ännu en hufs
vudbok i detta ämne. SR

6) Hist. des Oracles, i hans Ocuvres.

7) KorprE, WVindicie oraculorum a demonum imperio et sacerdotum
fraudibus. Gotting 1774, — Piotrowski, de gravitate Oraculi Del-
phici. Lips. 1829. Denne författare antog ändock, att alla orakel-
anstalter, såväl inom som utom Grekland, voro utgreningar af en öfver
hela den gamla verlden utredd tleokrati eller hieratchi. — Pörricer
(Huhstmythologie p. 114) vill ej medgifva dessa bedrägerier, förr än i
oraklernas sista tider. Likaså förmenar Craven (Hist. des premiers
tems de la Gröce; T. ILL) att presterne blott i vissa fall tillåtit sig
ett sådant handlingssätt. .Deremot gilla ännu Rorreck (Allg. Gesch.).
HartnaäsnN (Culturgesch, Griechenlandes),; Görtrr (das Delphiscbe Ora-
kel, Leipz. 1839) van Dairs mening om ett slikt systemätiskt bedrägeri.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:35:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1842/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free