Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - P. Om Grekiska Oraklen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 De Grekiska
ska verldens heliga Stol”, men att denna ort skulle vunnit
den inflytelse, som Rom under medeltiden utöfvade på hela
ehristenheten, deruti felades ganska mycket. — Denna Del-
g berodde af flera om-
ständigheter. Först saknade den helleniska polytbeismen en
kanonisk urkund, på hvilken så beskaffade anspråk med mer
eller mindre rimlighet kunde stödjas; den saknade vidare, af
phi’s jemförelsevis underlägsna ställnin
samma orsak, enhet i ritualer, dogmer, myther, ja till och
med i åtskilliga af de väsentligaste religionsprinciperna (fastän
visserligen andra voro allmänt erkända); — och utan en så-
dan grundval kan ingen stark bierarchisk byggnad resas. Här
funnos också inga kaster, icke ens prester i egentlig mening,
och det grekiska fria folklynnet skulle för öfrigt förmodligen
föga varit benäget, att låta innestänga sin öfvertygelse i en
dogmatisk byggnad och pålägga sig fjettrar af ett hierarchiskt
system, ehuru visserligen menigheten för ingen del var min-
dre vidskeplig och mindre vantrogen än hopen i Spanien eller
Italien. - Slutligen bör erinras att oraklen, åtminstone de be-
römdare, icke stodo under en enda Öfversteprests styrelse,
utan under ett presterligt kollegium, som svårligen kunde gif-
va systemet och det presterliga sträfvandet samma enhet och
styrka.
I följd af alla dessa omständigheter finner man icke ens
hos Greklands mest aktade Orakler något allvarsamt bemödan-
de, alt taga initiativet i religionssaker, att sätta sig i spetsen
för den religiösa och sedliga ordningen, samt bringa enhet och
sammanhang i allt detta kaos af från olika båll införda kul-
ter, mytber och dogmer. Engång förfrågade sig Athenar-
ne i Delphi om den lämpligaste inrättningen af sina religions-
bruk. Roms Öfverbkerde skulle utan tvifvel med förtjusning
begagnat ett dylikt tillfälle, att utvidga sin imnflytelse och ge-
nom bestämda former gifva religionen och kierarchien en ökad
fasthet. Men huru svarade Pythia? Hon hänvisade de frågande
på förfädernes bruk, befallte dem att strängt hålla sig dervid 14);
14) Nöuv zolews. Xenoph. Memor. I. 5. IV. 5. Cicero de Leg.
IL 4G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
