Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - P. Om Grekiska Oraklen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oraklen: = 227
och hvad som i hvarje stat af häfd och lag i detta hänseende
blifvit stadgadt. Då Atbenarne; icke nöjde med detta svar,
skickade sine deputerade tillbaka med den ganska riktiga an-
märkningen, att som dessa bruk ofta blifvit ändrade, önskade
de veta hvilka stadgar de i detta hänseende borde följa, så-
som för gudarne de tacknämligaste, lydde svaret helt kort:
”de bästa.” Delphis synod, i stället: för att begagna det er
budna tillfället till en liturgisk lagstiftning och en bestämd
ceremonial-lags begrundande, sköt alltså, med en försakelse,
som måste väcka vår förundran, frågan ifrån sig, och tillät
allt förblifva i sitt förra oordnade skick, eller tillät stillati-
gande de verldsliga myndigheterra att derom draga försorg,
samt medgaf, likasom förut, mythographer, skalder och pbi-
losopher rättigheten, att så godt de kunde, bringa de så högst
heterogena, tbheogoniska och theologiska elementerna i något
slags system; hvilket dock alltid förblef bristfälligt, emedan
enhvar af dem följde olika auktoriteter, eller diktade på fri
hand, och den ena stod föröfrigt sällan i samband med den andra.
Visserligen finnas mångfaldiga bevis !5), att, såsom redan är
anmärkt, oraklet befattade sig med serskilda kulters anordning,
upplifvande af gamla, inrättande af nya, bestämmande af Gu-
darnes härkomst, slägtskaper och attributer, instiktelse af fe-
ster och andra ceremonier; men delta allt rörde endast ser-
skilda fall, under det att man i det hela icke synes hafva
följt någon fast och sammanbängande plan. Väl yttrar Pla-
ton !9), att oraklen, serdeles det Apolliska i Delphi, ”lärt men-
niskorna, att bygga tempel, hembära offer, tillbedja gudar, de-
moner och hercer, anordna dödseeremonier och allt hvarige-
nom man kunde vinna de underjordiskas nåd.” Detta torde
väl under de tider, om hvilka vi intet veta, hafva sin riktig-
het, men hvad de historiska tidehvarfven beträffar, var denna
åtgärd endast mait och långt ifrån all vara genomgripande.
Med Rom hade också Greklands högsta religiösa Syne-
drium en bestämd olikhet, nemligen just genom sin mantiska ka-
15) Sc de exempel Lieurc-Brouwer, anf. skr. s. 130 0. f.; samlat,
16) De Republ. IV. p. 448. Epinomis p. 705. i |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
