Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [51] Chopin, Révolutions des peuples du Nord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
hela den Nordiska litteraturen ingalunda blid granskare ") i
nyssnämnda Revue berömer för 0 utmärkta noggrannhet
och philologiska grundlighet. Sedermera har ett fruntimmer,
M:lle ou Pucet, icke ansett det vara ett för henne och hen-
nes kön opassande företag att i öfversättning utgifva hela
Scmunders Edda”?), ned ch och annat tillägg ur den pro-
saiska af SNORRE STURLESON; hvilket försök den ofvan anförde
stränge granskaren , LaeittE, kallar ”un véritable service;
senda aux lettres”, och hvars ”grande elégance” han bevisar
framför BERGMANNS ”systeme de la litteralité.” Samma M:lle
Pyuerrt har också öfversatt Axel jemte flera af TeGnÉrs mindre
skaldestycken , och, ehuru öfversättningen är gjord på prosa,
har den dock vunnit stort loford af en vitterhetsdomare, som på
Nordens Sånggudinnor använder denna vers ur ett franskt poöm:
Påles filles du Nord, vous né&tes pas mes soeurs.
Den outtröttliga M:lle pu Puret har äfven 1859 utgifvit första
delen af Öcd ice d Anpré ERYxELL, delailande början af
Gusrtar II Avorpus historia, hvarom LasittE fäller det omdö-
me, att den är ”pleine d’interét et des vues nouvelles.” Högeli-
gen beklagas, att fortsättningen icke utkommit, och att denne
häfdatecknare ännu är föga känd i Frankrike, helt Öfversät-
tarinnan icke meddelat arken EFryxELLs biographi eller någon
förteckning på hans arbeten. Om man till dessa försök att
göra den Svenska Litteraturen känd inom "Frankrike lägger
”Félégante version de M. Lunpezrap” af Getsers Sv. Folkets
kislorin så finner man, att under dessa sednaste år Skandi-
naviens vitterhet och historia börjat att göra stora insteg bos
ett folk, hvilket man ofta anklagat för både oförmåga och
obenägenhet att tillegna sig andra länders litteratur. Ja;
denna förkärlek för Nordens vitterhet hos en stor fraktion af
Franska Hlitteratörer har hos både purister och andra väckt
lfliga farhågor för den ursprungligt Franska, klassiska vitter-
hetens bestånd ”contre PFinvasion des mythes Allemandes et
des prétentieux symboles de la poösie d’outre-Rhin.” Man
har bittert tadlat den nya gästfrihet, som erbjuder ”des cara.-
vansérails intellectuels pour les péelerins égarés de la poösie
étrangere.” Man har, enligt modern sed med vitterheten
förknippat politiken, och ree. kan ej bättre sluta denna
korta framställning af det intresse, hvarmed vårt lands äldre
+) M. Ca, LawTttE, Litterature du Nord i RBevue des deux Mondes ;
Okt. 1840.
+) Huru högt den Franska öfversättarinnan skattar Sxemunders
Edda, kan bedömas af hennes. påstående, att Eddan ”peut rivaliser ,
sous le rapport du merite poétique, avec SAG les productions du mé-
me genre, que les anciens nous ont laissées.” Lasitte yrkar, i strid
emot detta påstående, Homers och Vireirn häfdvunna företräde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
