Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [51] Chopin, Révolutions des peuples du Nord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historia och Statsvetenskap. 267
och nyare odling börjat att af Fransmännen omfattas, än med
anförande af några betraktelser, lånade från en Fransk förfat-
tare. ”Skandinaviens litteratur” — säger han — ”har ej va-
rit ulan inflytelse på den Europeiska poesien under medelti-
den. Sedan har ordningen kommit till politiken. Store ko-
nungar hafva af ett litet folk gjort en stor nation: GustAF
Wasa, GustAr ApDoLreE, CHRISTINA, Carr XH, denna ärorika
och sällsamma följd af väldiga naturer —’ jag tager ej åter
detta ord ens för Cuaristina — hafva lyftat: Sveriges öden till
höjden af deras snillen. Sedermera hafva Nordens riken upp-
hört att lysa på främsta linien Men se, en vitterhet, redan
glänsande, börjar att ånyo upplifvas i Danmark, i Stockholm,
på sjelfva Island. Hvad månde denna rörelse i bildningen
betyda? Skall den stanna? Skola Nordens folk en dag åter-
taga det politiska rum, som någre stora härförare dem för-
värfvat? Det är hvad historien en dag kommer att afgöra,
Oo
hvad nu skulle vara svårt att förespå.” ")
Caorin förutsänder, såsom inledning (Hap. I-—TIX), först
en öfversigt af den antika statsbildningens gång, och af dess
motsats, de Celtiska och Germaniska barbarernes kulturtill-
stånd; resultatet blir: — les institutions les plus durables’
portent en elles le principe de leur décadence; ainsi FEgypte,
si dedaigneuse du peuple, qu’elle renfermait la sagesse et la
vérilé dans ses temples, ne les révélant qwapreés les épreuves
de VFinitiation, FEgypte théocratique périt parce que sa puis-
sance religieuse ne s’appuya que sur elle-méme; la Gréce, ou
vint se briser le despotisme asiatique, eleva trop bhaut la li-
berté, et tomba aux pieds de son idole; Rome, disciplinant
ses conquétes, et semant partout le germe de ses institutions,
regna sans partage jusqwa Finstant, ou sa puissance fut trop
grande pour sa vertu. Enfin, en regard de ces societés im-
posantes, et dans un lointain vague, apparait le monde bar-
bare, essayant ses forces, recevant å son insu Finfluence civi-
lisatrice; et réagissant å son tour sur la civilisation expirvante
(Kap. 1. p. 15, 14). — Förf. söker derefter, med anledning af
barbarerne, konstruera samhällets utveckling, från familjen,
genom stamrnien, till staten; dess första egentliga uppenbarel-
se, hos stammen, är för honcm republik, som genom enskil-
des personliga öfverlägsenhet öfvergår till aristokrati, oligar-
ki, och slutligen till monarki, med dess följder, koncessioner
och korrektioner, feodalväsende och borgareståndets magt,
hvarur åter de nyare författningarna utvecklat sig. Han allla” .
ger despotismens ursprunglighet i Asien, men medgifver den
+) Det hittills anförda är taget ur en påbö örjad , men ofullbordad
anmälan af ofvanstående arbete, tat afledne Prof. Tu. JÄRTA,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
