Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia och statsvetenskap - [54] Geijer, Valda smärre Skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
ningen, men dock i orden, får en viss rationalistisk klang,
då han säger, att endast förståndet kan gifva bestånd åt
känslans och inbillningskraftens skapelser.
Rörande ej blott upplysningen i allmänhet, utan äfven
folkupplysvingen serskildt, förekommer i den äldre skriften
(sid. 124) en not af märkvärdighet, såsom synnerligen beteck-
nande för olikheten i G:s öfvertygelse under skilda perioder.
Det visar sig otvetydigt, att han ej blott yttrade missbelåten-
het med det sätt, hvarpå foölkupplysningens sak den tiden
betraktades och bedrefs, utan äfven en farhåga för folkupp-
lysningen i allmänhet, så snart någon verklig kunskap utöf-
ver de första, enkla religionsbegreppen sattes i fråga. ’ Att
han deruti gick för långt, ja, gjorde ett misstag, det är så
väl klart i sjelfva såken, söm af honom sjelf sedermera in-
sedt och rättadt. Den hörde naturligtvis till en tidigare pe-
riod, den öfvertygelsen, att på de ”lägre och arbetande kläs-
sernas” lott borde falla endast undervisning i religionen , helst
en sådan, som ”mer talar till känslan än förståndet.” Man
fruktade förr förmycket den ”halfva upplysningen”, söm dock
är all sann upplysnings oundgängliga mellanstadium. Man
tillerkände det oförberedda, åt sig sjelft lemnade, ”oförderf-
vade, olärda, sunda förnuftet” en alltför stor förmåga i prak-
tiska fall. Och hvad det moraliska gebitet angår, ansåg man
de i sin abstrakta allmänhet temligen innehållslösa hegreppen:
Gud, fädernesland och konung, vara tillräckliga för att väcka
och underhålla menniskokärlek och patriotism. Med ett ord:
man fruktade vådan deraf, att folket öfverskred den bild-
ningsgrad, det innehade ").
Så är denne Förf. sig olik under skilda tider. Men han
är sig ock lik: det är samma GEtEer, vi fördom och nu be-
undra och älska. Och likheten ligger ej blott i anda och
ton, i öppenhet och mod och kraft, i stil och framställning,
äatan måhända äfven deri, att han ännu, nemligen såsom phi-
Xx) Förf. vill, i samma not, den upplysning hos folket, som är
den muntligt traditionella, ej den skriftligt meddelade. Dock vet man,
att äfven den sednare finns hos allmogen; och den bör finnas. Röran-
de allmogens stigande kunskapsbegär och upplysning kunna anföras nå-
gra rader. ur en i Fahlun detta år utkommen liten skrift, under titel:
Oförgripliga tankar om Presteståndet. Orden lyda: ”Den som ej tror
på en stigande upplysning och ett vexande begär efter kunskap, hän-
visas till det faktum, som vi här i orten hafva under ögonen, För få
är sedan hade Fahblun ett tryckeri, som föga upplade annat, än Lun-
kentus och dess vederlikar. Nu finnes här tvenne tryckerier. som året
om äro i full verksamhet med redbarare saker. Och hvem läser deras
produkter? är det ståndspersonerna, som så ökat sina bokförråd? Nej
det är allmogen, ... «2 : :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
