Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [58] Grot, Calender till minne af K. Alexanders-Universitetets andra secularfest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
skönhet tillväckligt värde. Frågans svar är: ”Jag har aldrig
läst Macbeth, utan att stanna vid denna tanke: hvad båtar
det menniskan om hon förvärfvar hela verlden, och dock tar
skada till sin själ? Denna suck, en suck ur Christendomens
innersta hjerta, lifvet i legenderna ..... är lifvet i tragedien
Macbeth; och om detta icke kan nekas, hafva vi funnit elt
svar på vår fråga.” |
”Om litterär samvetsgrannhet” är öfverskrift -på
följande till RUNEBERG tillegnade på Ryska författade af hand-
ling af Grefve VW. SorronuB. Med litterär samvetsgrannhet
förstår Förf. -”ett ärligt sträfvande till ett nyttigt mål, ett
sträfvande; som har sin grund i en sann talang, och alldeles
icke beror af främmande inflytande. Dess första grund är
arbetsamhet, dess förnämsta vilkor tålamod, dess bästa
kännemärke anspråkslöshet, dess högsta bestämmelse sed-
lighet.” Förf. beklagar sig öfver ”den ytliga och inkomst-
rika litteraturen, som trädt i stället för skaldernas inspiratio-
ner; de lärdes forskningar, och forntidens samyetsgranna skrif-
ter”, serdeles öfver den periodiska Litteraturens förderf. Med
ädel. harm önskar Förf. sitt folks litteratur en mera sjelf-
ständig utbildning, än den hittills egt. ”Den östra liflöshe-
ten är lika främmande för den ryska karakteren, som snillens
oroliga svallningar i vester? Denna uppsats är nätt, och
innehåller många tänkvärda saker. Men huruvida den Ryska
eller i allmänbet den Slaviska litteraturen skall komma att
öfva något serdeles inflytande, torde vara svårt att afgöra.
Ty ännu har den ju icke, såsom sjelfständig odling, -hunnit
öfver: den dåga grad af civilisation, på hvilken massan af de
Slaviska folken -sig befinner. All högre snilleodling torde
ännu bära nog märkbara spår af yttre, serdeles vesteuropei-
ska inflytelser. — Men om en sjelfständig skörd af andelig
odling, jemförlig med hvad Asien och iEuropa redan burit,
skall uppvexa från Slavisk grund, så är väl antagligt, att Ryska
folket skall, åtminstone-i första :hand, gifva den.” Så väl dess
genom äldre förhållanden gifna närmare frändskap med Skan-
dinaviens’ folk, som dess mera omfattande beröring med den
närvarande tidens kultur, och dess genom politiska förhållan-
- den väckta och mnärda sjelfkänsla, så vida ej denna sjelf är
en tom klang ifrån den utifrån komna civilisationens yta,
väcka denna förmodan. — Ryssland har genom Östersjöpro-
vinsernas, :serdeles Finlands, eröfring inom sitt sköte uppta-
git de kulturens dels frön dels redan mogna skördar, hvilka
Sverige isynnerhet i sistnämnda land utsått och vårdat, och
denna ’kalender gifver, mindre likväl genom sitt innehåll, än
genom det yttre af sina vexlande uppsatser på: Svenska, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
