Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [58] Grot, Calender till minne af K. Alexanders-Universitetets andra secularfest - Konsthistoria - [59] Mankell, Berättelser ur Kyrkomusikens Historia; [60] Mankell, Musik-Bilagor till Berättelser m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ronsthistoria. 297
den Finska kulturens, och på Ryska språken, och genom det
ömsesidiga närmandet till hvarandra af Ryska och Finska lit-
teratörer, en vink om den Svensk-Finska odlingens möjliga
betydelse för Ryssland.
Kalendern slatar med en afhandling af den om Finska lit-
teraturn så högt förtjente E. LönnroTt ”om närvarande
tids poesi hos Finska allmogen.” För att gifva denna
afhandling tillräckligt intresse för läsare, hvilka äro mindre
bekanta med Fuska: förhållanden, torde hafva erfordrats en
något fullständigare utveckling af ämnet. Ty detta framstäl-
les blott i sin största allmänlighet. Förf. upplyser oss blott
derom, att Finska folkpoesien är ”runo-poesi”, och uppnäm-
ner en mängd af olika slags öfliga runor, såsom didaktiska
runor, fröjderunor, begabbelserunor m. m. Men hvad runo-
poesi egentligen är, om det egendomliga i dess form, om de
förnämsta föremålen för fölkskaldernes sånger, lemnar hamn
oss i okunnighet. Folkvisan, som är den trognaste spegel af
folklifvet, gifver oss här ingen klar bild. Mestadelen uppta-
ges af beskrifning och exempel på så kallade ”begabbelse-
runor”, men dessa säger Förf. vara hvarken det enda eller
det mest omtyckta slaget af runor. — Hvad för öfrigt Förf.
säger om det poeliska element, som bortdunstat eller kanske
ej ens funnits i Svenska språket, är äfven för ofullständigt
antydt, för att tillåta något omdöme.
Slutligen måste ref. anföra, att Svenska språket synes i
denna lislender vara begagnadt med stor skicklighet. Äfven
denna plantering har blifvit på Finlands jord bevardd och
vårdad med en sorgfällighet, som skulle kunna uppmana till
tällan i Sverige. =N-
KONSTHISTORTA.
[59] Berättelser ur Ryrkomusikens Historia från
Kristna tidräkningens: början till Händels och Seba-
stian Bachs period af Äbr: Mankell: Med Musikbilagor.
Stockholm, Eundeqvist & Komp. 1841. 175 sidd. 80.
[60] Musik-Bilagor till Berättelser ur Ryrkomusi-
kens: Historia från Kristna tidräkningens början till
Händels och Sebastian Bachs period af Abr. Mankell.
Derst. 24 sidd. 4:o. (Priset för båda tills. 2 R:dr 32 sk. B:ko).
Förf. har indelat sitt historiska arbete uti tvenne s SR
afdelningar: Choralens Historia och Harmoniens Historia.-Dessa"-
.
S > 2
; Sd a
- PER GA
> : 2
SVETTIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
