Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D18 = Om den Ungerska ’
Det båtar t. ex. ej att upphäfva lifegenskapen i ett land, der
roten dertill, industriens vanmakt och jordegendomens för-
delning på få händer, finnes qvar. Den frigifne kan der hvar-
-ken förvärfva sig en jordtorfva (hvartill han saknar medel, tli-
kasom han ej heller lär finna hugade säljare) eller i industri-
ella yrken finna en trygg utkomst. Han nödgas snart åter
begifva sig under den stora godsherren i ett beroende, som
visserligen ej kallas lifegenskap, men troligen blir lika, om ej
mer tryckande. Men industrien kan ej på en gång från intet bringas
till den höjd, som omöjliggör lifegenskapen, hvilket bevisas
deraf, att man funnit nödigt genom Jag befalla ett sådant
upphäfvande. Det återstår då för en lagstiftare, som i ett
land af ofvan bemälda beskaffenhet på allvar vill upphäfva
lifegenskap, blott att ändra jordegendomens fördelning. Denna
utväg förefaller tvifvelsutan mången läsare sällsam. Vi vänta
det, och tro oss lättast kunna förklara den skenbara besynner-
ligheten, genom uppvisande af rättvisans fordran på den lag-
-stiftning, som nu är i fråga. Våldet har beröfvat de land-
boar, hvilkas band man will lossa, det fria bruket af deras
ursprungliga egendom, nemligen af deras arbetskraft. Det ar-
bete, de nedlagt på den af dem dittills brukade jorden, har ej
blifvit dem" efter frivillig öfverenskommelse godtgjordt. En
del af den förhöjning i värde, deras och deras förfäders arhete
gifvit denna jord, är således rättvisligen att anse såsom deras
egendom, hvilken emot deras vilja ej kan dem afhändas, utan
tvärtom måste dem försäkras. Detta kan ske antingen så, att
man af deras dittills innehafda jord tillerkänner dem en del
under full eganderätt och fri från alla afgifter till godsegaren;
eller så; att de bibehållas vid det hela, men emot skyldighet
att utgöra vissa, med afseende äfven på deras och deras fä-
ders nedlagda arbete bestämda, tjenster eller prestationer,
hvilka hvarken godsegaren eller någon annan må utan deras
samtycke höja eller ändra. Dessa reglor glömdes t. ex. då
Ryska regeringen år 41816 och 1820 frigaf Estlands och Lif-
lands bönder 2); äfvensom då lifegenskapen i: Meklenburg sist-
nämnda år ”unbesehadet anderweitigen wechselsei-
tigen Uebereinkommens” upphäfdes. Man frånkände der
den frigifoa bonden all eganderätt till den af honom och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
