Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urbarial- förfåttningen. 317
mit. Detta anspråk ega således ock de män, hvilka i senare
tider egnat sina bemödanden åt mildrandet af den Ungerska
bondens öde. De ega rätt att fordra, det hvar och en, som
anser deras bemödanden föga betydande, och som anför Un-
gerska bondens belägenhet såsom mönster af menskligt elände,
men förtiger eller, åtminstone jemförelsevis, upphöjer bondens
tillstånd i det Tysk-Slaviska gebitet, må oväldigt jemföra de
förbättringar, den enes och den andres tillstånd under senare
tider vunnit. Det är denna jemförelse , hvartill vi - önska meddela
några bidrag; hvarvid vi, för att ej allt för mycket fördjupa oss
i detaljer, egentligen mot Ungern ställa Preussen och Öster-
rikes Tysk-Slaviska länder, såsom de vigtigaste, och blott undan-
tagsvis anföra något om regeringarnes åtgärder i andra länder.
Der jordegendomen är delad mellan få; der inga eller nä-
stan inga större kapitaler söka sysselsättning i jordarrenden, och
den jord egaren ej sjelf brukar, i små lotter upplåtes åt fatti-
ga landboar, der kommer sjelfmant lifegenskapen (hvarmed vi
här mena landbons och hans familjs skyldighet att för Efs-
tid qvarstadna på det gods, deras åboende jord tillhör) eller
-ett till den gränsande tillstånd. Den ena eller det an-
dra måste också nödvändigt upphöra, när industrien hunnit
skaffa så mycket kapital, att personer med större förråd der-
af-i större antal öfvertaga bruket af den jord, dess egare
:sjelfve ej kunna eller ej vilja sköta. Vanligen upphöra dessa,
menskligheten förnedrande institutioner likväl före denna epok
i ett folks industriella utveckling. Långt förr har nemligen
industrien i det allmänna tänkesättet förvärfvat arbetet en akt-
ning, med hvilken lifegenskap och dylika institutioner äro
oförenliga. Men ett sådant tidigare upphörande är ej utan
all fara. En lagstiftare, som, på allmänna tänkesättet stödd,
i länder med ringa industri och med en på få händer hopad
jordegendom, vill afskaffa band, hvilka förnedra jordbrukaren,
må väl besinna, hvad både ändamålet och rättvisan ålägga ho-
nom att i sammanhang med bemälda afskaffande iakttaga. Det
förra fordrar, att den förklarade befrielsen ej skall vara ett
-sken eller ett verk blott för ögonblicket. Men i förhållanden,
hvilka af sig sjelfva framkalla sådana institutioner, som lagstif-
taren - vill -upphäfva, itjenar ett enkelt afskaffånde till intet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
