Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 Om den Ungerska
Äfven vid afslutande af kontrakter på viss tid om: sådant,
som var föremål för urbariet, borde offentliga embetsmän va-
ra närvarande, för att hindra dels bedrägeri och tvång, och
dels utstakande af hårdare vilkor, än urbariets; hvaremot dy-
lika kontrakter om regalrättigheter och omiandra , utom urbariets
synkrets liggande ämnen ieke för sin giltighet voro i behof
af sådan högtidlighet.
-Urbariets stadganden voro ej heller i ilekale att för-
stå om all den jäsd > som fanns uti en ärhbariets föreskrifter
underkastad by. I Ungern, likasom uti större delen af Öster-
rikes öfriga länder, skiljes mellan dominical- och rusti-
cal-grund. Den förra eger herrskapet bruka eHer: bruka
låta på sätt det för sig nyttigast finner; således också utlega
den till det bruk och på de vilkor, det behagar. ’Rustical-
grunden deremot tilläts det herrskapet hvarken att, utom i
ett enda fall, hvilket längre fram skall nämnas, sjelft bruka
eller för sin räkning bruka låta, ej beller att till bruk upp-
låta åt adliga personer eller på :strängare vilkor, än de uti
urbariet fastställda. Anledningen till denna inskränkning uti
dispositionsrätten var nödvändigheten, ej mindre att i ett land;
som saknade egentlig industri, åt den egentliga bondeklassen.,
såsom en till dess underhåll oumbärlig fond tillhandahålla ett
visst mått jord, än att, vid det förhållande, att skattskyl-
digheten hvilade på personerna, ej på egendomen, hindra, det
jord, hvars innehafvare dittills betalat Kronan skatt, skulle
falla i händerna på personer, hvilkas privilegier befriade dem
från: all skattskyldighet, hvad egendom de än måtte innehaf-
va. För denna rusticalgrund var det således, -som :urbariet
egentligen gällde. På dominicalgrund tog det endast hänsigt, för
att uppdraga gränsorna mellan densamma och rusticaljorden 37).
På rusticalgrund var oadlig mans bosättning möjligi flera
förhållanden. Han kunde der vara bosatt såsom bonde, -så-
som backstugusittare ’eller såsom inhysing. Bonde var den,
hvilken innehade ett visst jordmått, kalladt besutenhet (session);
shvartill, enligt Theresianska urbariet, 1:o ovilkorligen hörde
a) byggnads- och trägårdstomt, samt b) åker: och äng;
men deremot ’2:o blott vilkorligen fordrades skog. Tomtens
storlek var öfverallt för lika stor besutenhet lika; -Deremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
