Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urbarial-författningen. 333
var: det målt af åker och äng, som fordrades till bhel.besu-.
tenhet, till half o. s. v. olika för olika orter; och bestämdes
efter localförbållanden. Såsom integrerande del. af besuten-
het kunde skog endast fordras, der besutenheterna sådan före
urbarial- rela Loe na innehaft, samt åboarne:; önskade att. vid
besittningen bibehållas — — — —. Annan jord lemnades al-
drig serskilda be ulenblete » men väl såsom samfäld tillbhörig-
het samtliga åboarne i den -rusticala delen af by. Detta. var
händelsen med betesmarken, när sådan fanns inom byns grän-
sor. Dock kunde sawmtlige byns bönder, med uteslutande af
backstugusittarnes och inhysingarnes kreatur, tillegna sina en
del af betet. Det var nemligen tillåtet att anslå en sådan åt
dragkreaturen; och enär dylika väl endast af bönder egdes,
föll denna del således under deras: disposition, likväl så, att
äfven herrskapet å sådan mark egde sända sina. dragare. Om
PYRR rpeflicnljbons före urbarigte iegmätionen Fart $gen skogs-
Den bete mack och den skog, leda ITE en de
kallades väl ej rusticalgrund , men egde likväl den vigtigaste
egenskapen af sådan, netuligen att ej kunna rustlical- -åboarne
afhändas, för att tagas under berrskapets eget bruk. — Herr-
skapsskog deremot, å hvilken röstical aboan, som saknade an-
nan .skogstillgång, egde att erhålla . nödiga skogseffekter,
rödjor, dem bonden medl tillåtelse å dominicalgrund upptagit,
samt vingårdar, hvilka bonde anlagt, bibehöllo fullkomligen
naturen af dominicalgrund. Rödjor och. vingårdar egde -herr-
skapet ovillkorlig rätt att emot odlingsersättning åter taga.
Hvad bogdes rätt till sin Jord angick, förböd. väl lagen
bonde att sälja, förpanta eller NE sjelfva jorden. Men
VerBOczys år 1514 utgifna, och ännu i dag bland de förnäm-
sta Ungerska rättskällor räknade arbete de redan förklarat
en billig lön för det å besutenhetens förbältring nedlagda ar-
betet vara underhafvandes rättmätiga egendom; och enligt de
år 1852 gällande lagarna borde, sedan innebafvaren uppsagt
sin besutenhet, godsherren samt distriktsdomaren värdera jord-
förbättringar och åbyggnader, dem bonden derefter, men in-
nan Rönnen, egde sälja. Vigten af denna grundsats är klar.
Rätt förstådd och tillämpad, skulle den allena varit tillräcklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
