Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 Om den Ungerska
att i Ungern skaffa de enskilda bönderna en betydlig andel af
Jordeganderätten. Men dertill hade varit nödigt att förtydliga
begreppet, d. v. s. att förklara, det värdet, ej blott af de
kostnader, bonden under besittningstiden på förbättringar an-
vändt, utan också af dem, han godtgjort sina företrädare,
var hans egendom: en förklaring, af hvilken naturligen
bort följa, alt ingen taxering af denna egendom kunde eller
borde ega rum. Hade begreppet blifvit så bestämdt, skulle
värdet af de s. k. förbättringarne, i förhållande till hvad man an-
såg för grundens värde, med hvarje nytt tidehvarf hafva sti-
git; eller, med andra ord, bondens eganderätt vunnit allt
större öfvervigt öfver godsherrens. Men en sådan bestämning
skedde ej under det tidehvarf, hvarom nu är fråga; och der-
före egde grundsatsen sjelf då ännu sin hufvudsakliga bety-
delse uti de frukter den en gång måste bära, och hvilka först
uti 1836 års urbarium blifvit synliga. — — — I godsherrens
magt stod aldrig att från gård till annan flytta bonde. Upp-
sägning var väl godsherren tillåten, men endast i tre händel-
ser. Dessa voro: a) när bonden uppviglat byn, stiftat tvist
eller begått sådana polisförbrytelser, att hans bibehållande
fanns vådligt, b) då han blifvit så fattig, att han ej till Kronan
och herrskapet mägtade betala sina utskylder, och då ej hel-
ler utsigt var för band till förbättring uti hans omständighe-
ter, samt c) när godsherren var i saknad af annan bonings-
plats för sig sjelf, och erhållit Konungens tillstånd att, till
afhjelpande af denna förlägenhet, öfvertaga en rusticalgrund 29).
Men i hvar och en af dessa tre händelser egde bonden, lika-
som vid fri flyttning, rätt till ersättning för de af honom å
besutenheten tillvägabragta förbättringar.
De för sin orimliga tyngd ofta omtalade skyldigbeter,
hvilka, i och för rätt att antingen både bebo och tll produktift
bruk använda, eller ock blott till det ena eller andra ända-
målet bruha, en viss grund, dels endast af bönder, dels äfven
utaf backstugusittare och inhysingar, borde till herrskapet ut-
göras , voro:
1:0 Dagsverken, med ett Slaviskt ord kallade robo-
ter. Deras indelning, efter sättet hvarpå de utgjordes, var
den vanliga, uti 1:0 dagsverken, utgjorda af menniskor allena,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
