Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 Om den. Ungerska ’
kanske ökade deras tyngd. — — — Om Fruktnionden stad-
gades, det sådan hädanefter ej får tagas af den för året till
träde bestämda åkern, (det. vill säga, utaf den tredjedel,
som efter det ännu allmännast gängse bruket skulle ligga i
träde): en särdeles vigtig lag i en tidpunkt, då landet är på
väg att öfvergå till ett jordbruk, der vida mer än två tredje-
delar af åkerjorden årligen bär frukt. Det gamla niondeve-
derlaget bibehölls, der det redan var antaget; men i öfrigt
förpligtades embetsmyndigheterna att befordra öfverenskom-
melser för ett eller flera år om visst belopp penningar, span-
nemål eller andra varor, som under namn af nionde och i
stället för sådan skall utgöras och emottagas; hvarvid, till
förebyggande af möllskatenr det rusticaljord, till en början ;
för kortare tid, men slutligen kanske för alltid, skulle kunna
förvandlas till dominical, alldeles förböds att, såsom nivnde-
ersättning lemna jordlotter (I Banatet gafs före 18352 i stället
för nionde endast tionde. Detta bibehölls, så väl som åtskil-
liga för samma ort rörande tiondefrihet, tiondeersättning 0. 8.
v. gällande stadganden. Äfvenså bibeböllos för Slavonien de
der gällande, mildare niondelagarna).——— Tomtörena bi-
behöllos, med förbehåll, att de derföre i serskilda orter an-
tagna serskilda stadgar skulle utan ändring gälla. På samma
sätt skulle också förhållas med uden af rödjor. — —
Deremot afskaffades alldeles qviecknionden, datierna,
kalfgärden och subsidiet?2).— — Det vigtigaste stad-
gande, som med afseende på de bibehållna urbarialprestatio-
nerna blifvit beslutadt, är dock ett för dem alla gemensamt,
som innebålles i Z:de lagartikeln af 1859—1840, 8. 9. Den-
na tillåter så väl fnskilda underhafvande, som hela by-
ar, att, emot ett, medelst fri öfverenskommelse med herrska-
pet bestämdt penningebelopp. fullkomligen och för alla
tider friköpa sig från deras urtbarialprestationer,
arbeten oeh afgifter (likväl med förbehåll af -herrskapets
fortfarande jurisdiktion); hvarefter tillägges, det sådana öf-
verenskommelser, så framt de blifvit ingångna utan tvång eller
list samt af personer, hvilka till öfverenskommelsens afslatande
varit berättigade, under ingen förevändning få kullkastas; äf-
vensom: att köpeskillingen inför rätta skall anses såsom vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
