Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - B—lk. Om den Ungerska Urbarial-Författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urbarial- författniigen. 347
den sjelfva den friköpta urbarialbesutenheten. Genom lagen om
bondens rätt att sälja nyttjanderätten till sin besutenhet blef
bonden jordegare. Den nu anförda lagen lade ändtligen en
fast grund till denne jordegares framtida oberoende: ett obe-
sroende, som väl i sinom tid ock skall leda till en politisk
betydenhet, hvarom denne bonde sjelf för närvarande väl
minst af alla drömmer. — Men äfven 1856 års lagar förarbe-
tade verksamt ett sådant oberoende genom upphäfvande af fle-
ra inskränkningar uti bondens bandel och vandel. Bränvins-
bränning af frukt och vin, af draf och vindrägg, samt utaf alla
slags jordfrukter, äfvensom, der sådant förut varit tillåtet, af
spannmål, blef bonden medgifven; men tvånget att för berr-
skapets räkning hålla krog afskaffadt. Införsel af vin uti by
arne tillåtes utan all inskränkning, då den sker i större käril;
vid bröllop och sjukdom äfven i mindre qvantiteter. All herr-
skaplig förköps- och företrädesrätt 5!) (således "ock till ar-
bete) upphäfdes; och underhafvande försäkrades om rättighet att,
emot årlig afgift till herrskopet, bygga och underhålla köpmans-
hvalf, äfvensom att uthugga (aushacken) kreatur, hvilka ge-
nom någon tillfällighet blifvit odugliga att bibehållas. — Slutii-
gen erhöll Ungerska bonden också år 1856 rätt att genom te-
stamente förordna om hela sin förvärfda egendom, utan att
nödgas lemma godsberren hälften deraf, i fall bonden sakna-
de naturliga arfvingar. — — 4856 års lagar lemnade ej
ett enda af de öfriga hufvudämnena, som ingå i urbariet, utan
någon reform. De kunde då svårligen undgå att underkasta
herrskapets domsrätt en sådan, helst detia ämne kanske ut-
gör den punkt, som lemnade tillfälle till de flesta och skar-
paste anmärkningarna. Men deremot var denna punkt också
kanske den ömtåligaste, i anseende till dess nära sammar-
bang med hela den öfriga Ungerska lagslipningen, hvars ore-
da svårligen kan öfvertrväffas. Den, som uppfattat detta fö:r-
hållande, skall ej vägra Ungrarne rättvisa äfven för det de
till patrimonialjurisdiktionerns ombildning år 1856 åstadkommo,
hvilket, om än ringa nog, likväl ej är oförtjent af ett rum
bredvid deras öfriga bemödanden för bondens upphöjande ut-
ur: den förnedrande ställning, han så länge intagit. Det första,
som här ådvager sig uppmärksamhet, är afskaffaudet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
