Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - C. E. Z. Om Latinet såsom skriftspråk i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STA Om Latinet såsom skriftspråk
denna mening: denna författare har ett stort pnblikam; säger
man med Kress: hujus scriptoris libros legunt multi; eller den-
na: studera ett ämne under någons ledning, så bör man säga:
discere aliquid ab aliquo, eller något dylikt. Dessa latinska
uttryck sakna de Svenskas kraft och bestämdhet; och om man
äfven medgifver, att starkare uttryck för saken äfven på latin
finnas, så uppoffrar man klassiciteten, utan att vinna fullkom-
lig motsvarighet.
Företaget att författa på latin har således någonting af-
skräckande i svårigheten, om icke omöjligheten, att skrifva
på detta språk. Så snart frågan är om att uttrycka ett be-
grepp eller en följd af sådana, som voro de gamla okända,
kommer man i förlägenhet om uttryck 19), och om flere såda-
na erbjuda sig, stannar man, under bemödandet att vinna på
en gång tydlighet och klassicitet, i valet och qvalet. Råd-
frågar man då sin Antibarbarus, t. ex HMrers, får man ofta
förslag på, icke goda uttryck, utan endast ”drägliga”. Man
skyr tillbaka för en möda, som ofta icke förmår mera, än att
göra arbetet mer eller mindre drägligt inför läsaren. Mrers
sjelf tror, att äfven de bästa nyare latinskrifvare icke äro fel-
fria, och att uppgiften att skrifva en fullkomligt klassisk la-
tin är svår, om icke olöslig. Åtminstone kan denna fullkom-
lighet blifva mål för ingen annan, än Filologen, för hvilken
såsom författare; språk och ämne på sätt och vis äro det-
samma. - Nedslagenhet medför äfven den föreställningen, att
möjligen ej många för språkets skull läsa en latinsk afband-
ling med nöje. De, som sköta studiet af latinet endast så-
som bisak, uppfatta väl ej hvad som i en nutidens skrift är
äkta klassiskt eller icke, och känna således ej heller behaget
af det förra; och egentliga latinare — kunna ens dessa deraf
erfara en verklig njutning? Ty är språket klassiskt; njuta de
deraf så vida, som deras minne kontrollerar denna klassicitet;
i det de igenkänna ända till enskilda ställen hos de författa-
re, hvilkas talesätt äro begagnade. Deras njutning inskrän-
ker sig derföre antingen till en glad förvåning öfver författa-
10] Författaren af denna uppsats dömer, såsom det visar sig, icke
ur egen inskränkt erfarenhet, utan efter tillgången af de öfversättnings-
utvägar, som anvisas af mästarna i ämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
