Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - C. E. Z. Om Latinet såsom skriftspråk i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i våra dagar. 375
rens lyckliga efterhärmningsförmåga, eller till det behag, som
deraf väckes, att vissa ställen och uttryck återkalla minnet
af gammal bekantskap med auktorerna sjelfva. Detta kan sy-
nas vara ett hårdt tal, helst då frågan blir om de nyare för-
fattare, som med stor latinsk beläsenhet förena ett stort för-
stånd, understundom äfven snille, hvilkets förnämsta känne-
märke är att icke härma; men det är dock så: vid begag-
nandet af ett dödt språk är ingen egentlig skapelse tänkbar.
Låt en nutidens latinare med de egenskaper, dem vi nyss
nämnde, med frihet och otvungenhet uppdrifva sitt språks
likhet med det klassiska äfven till högsta graden af förbländ-
ning, ban äfventyrar dock att i allt, hvad han vågat utan fö-
redöme och auktoritet !2), icke kunna anses för klassisk. Ty
fastän han ej felar mot reglor och språkbruk, och fastän ge-
nom det hela går en klassisk anda, så sätter dock hvarje an-
nan latinare med rätta i fråga, om det, som hos den förre
saknar föredöme och auktoritet, verkligen är romerskt, det
vill säga, om det är latin eller icke. Man kunde genom ett
beslut förklara, att hvad som är bildadt efter analogi, strängt
och fullkomligt, äfven är latin; men ett sådant icke oförnuf-
tigt, men dock godtyckligt, beslut vore ändamålslöst: det skulle
verka öfvertygelse hos hälften af dem, som skrifva på latin,
under: det att andra hälften protesterade.
Säkert finnas de, som med anledning af det ofvan sagda
till oss ställa åtminstone trenne frågor, hvilka det tillhör oss
besvara. Detta medhinna vi ej nu, måbända också förmå vi
det ej fullständigt. Vi vilja dock, så vidt denna lilla afhand-
11) Det gifves dock en död, mekanisk imitation, som är fördömlig.
I detta fall råka ofta nybörjare, antingen af brist på beläsenhet, då
de för hvarje ord nödgas rådfråga lexikon, eller af fruktan att falla
utur klassiciteten. De hålla i ledstången med båda händer och få der-
igenom en högst besvärad gång. De taga ej blott frasen, men hela
meningen, ja, punkten ur den klassiska författaren; hvarigenom deras
egen tankegång intrasslas, afbrytes. och kommer på villostig. Andra
hafva beläsenbet; men det händer dem, att de, i brist af andelig di-
gestion, återgifva oförvandlade delar af slukade författare. Hvad kan
vara mera motbjudande än en sådan mosaik, sådana ”disjecti membra” = —
scriptoris veteris? Man finner i en sådan sammansättning lika litet Be" RA
hag, som man skulle finna i en gudabild, tillhopasatt af spridda Bitar AS
efter klassiska mästares sönderslagna arbeten. FR
E Sa 2)
Frey IV, | 140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
