Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - C. E. Z. Om Latinet såsom skriftspråk i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
? våra dagar. 377
Svaret på den sista frågan sammanhänger med svaret på
denna: huruvida i allmänhet klassisk filologi kan utgöra en
sjelfständig kunskapsgren? och svaret å den sednare är redan
afgifvet, väl i korthet, men på ett öfvertygande sätt, i den
uti Lund utkommande tidningen: Studier, Kritiker och Notiser
(N:s 5, 4 och 6 innevarande år). Vi inskränka oss derföre
till följande ord. Såsom floden afspeglar endast de stjernor,
som hvälfva sig deröfver, och de stränder, som omgifva den,
så kan den latinska litteraturen ej afspegla mera, än den ro-
merska humaniteten, nationens inre och yttre, högre och lägre
lif... Men denna humanitet är en sida af den allmänna, och
framträdde i en form, som aldrig tillförene hade egt rum och
väl aldrig mer skall förekomma. Denna humanitet är förva-
rad i den romerska litteraturen. Men i litteraturen söker man
ej blott saken, utan språket, som äfvenväl af dem, hvilka
söka kunskap; förtjenar att kallas sak. Språket är det
enda trogna synglas, i hvilket de romerska föremålen visa sig
i sin rätta färg och dager. En fullkomlig öfversättning
är lika så otänkbar, som att dragen af den enas själ kunna vara
uttryckta i den andras anlete. I det konkreta och individuel-
la är tanken sammanvuxen med formen; det är oöfversättligt.
Huru skulle man derföre kunna-betvifla den klassiska filolo-
giens evärdliga fortgång, eller på allvar göra den frågan: hvars
till gagnar den? s €. E. &.
fiber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
