Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [64] Krönningsvärd och Lidén, Diplomat. Dalecarlicum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historia. 399 ’
i stället för Sveci, som förekommer i Sv. Dipl. N. 846, efter
DaeEyerR, Spec. jur. publ. Lubicensis) icke kunna försvaras:
Om Sweni skulle öfversättas med Svenner och anses utmärka
en, i Sverige vid denna tid okänd, grad inom det gamla berg-
frälset, så förefaller det besynnerligt, att Svenskarne, enligt
samma dokument, skulie åtnjuta lika rättigket i Läbeck, der
således ett dylikt bergfrälse skulle hafva funnits. Efter Ref:s
tanka betyder LAPPenBEres Sweni intet annat än DREvERsS Sve-
ci, d. ä. Svenskar, och meningen var således helt enkelt den,
att de Läbeckare, som för längre tid bosatte sig i Sverige,
skulle icke betraktas som utlänningar, utan som infödde Sven-
skar, hvilket tyckes följa af orden: ”volumus ut patrie nostre
legibus utantur et regantur et Sweni de cetero appellentur.”
Samma rättighet förbehölls äfven de Svenskar, som skulle vilja
bosätta sig i Läbeck. — De äldsta kända privilegierna för
Kopparberget, af Hon. Macnus Eriksson, utfärdade den 17
Febr, (Utg. hafva orätt satt den 24) 13547 (N:o 16) äro märk-
värdiga, icke mindre för språket än innehållet. Förut orik-
tigt aftryckta i samlingen af bergverks-förordningar, äro de
här återgifna, dels efter originalet, som ännu, fastänilla med-
faret, eges af grufrätten i Fablun, dels efter en öfversättning
på nyare Svenska i riks-registraturet för 1528-—23. Detta
privilegium innehöll dock hufvudsakligen blott en bekräftelse
på ännu äldre stadgar, hvilka ”varo borto firi vanggmo Perra
manne som fom i ggmo skuldo haua”, hvarföre bergsmännen
”foro storlekae viller at Fgm ret som berghit skulde bhyggies
3 DET . se (2) - 2YSS
men: — De äldsta privilegierna för bergsmännen på Nore-
berg äro utfärdade af samma Konung Macnus den 24 Febr.
1334. Dessa båda dokumenter utgöra grundlagarne för Sven-
ska grufrörelsen, och de följande regenternas privilegier, ända
till och med KH. Gustar I:s, innehålla stadfästelse på desam-
ma, antingen oförändrade eller med mindre betydliga modifi-
kationer. — Det märkligaste bland de öfriga dokumenterna,
som angå bergshandteringen, är otvifvelaktigt N. 335, Riksens
Råds förening med Drottning MäArGArRetA och Ronung Enric.
af den 20 Sept. 1396, bvari stadgas, att kopparberget skall
allt höra till Konungen och Rronan (Bo Jonsson Gries arf-
vingar hade år 1388 mottagit halfva kopparberget, halfva Da-
larne, m. m. i pant; se N. 48; 49), utom tu par bälgor, ”sowm
Biskopen i Westerås ther nu opå hafuer.” Månne icke Hel-
geandsholms mötes beslut, i fall detta verkligen hade varit
fattadt, vid detta tillfälle skulle blifvit åberopadt? — Den
anförda biskopens anspråk på tionde och andelari berget upp-
lyses af flera handlingar, bland annat af N. 90 (1440 d. 20
Jan.); der riksföreståndaren CARL Knutsson anmanar bergs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
