Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [64] Krönningsvärd och Lidén, Diplomat. Dalecarlicum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
samlare borde derföre göra sig en lag att i tid anordna: om
sina samlingars öde, och bereda dem en säker vård, antingen
i något offentligt bibliothek, eller — hvilket ännu mera är att
rekommendera — genom trycket göra dem tillgängliga för en
större allmänhet, och sålunda säkrast rädda dem från förstö-
relse. Det är denna sednare utväg Her Hröninessvärp och
IÉn valt, och de hafva derigenom förvärfvat grundade an-
språk på sina landsmäns tacksamhet, icke blott inom Dalar-
nes, utan äfven inom fäderneslandets hela område. Ty man
har med skäl kunnat vänta, att i en urkundsamling för Da-
larne träffa mycket af allmänt värde för hela riket, t. ex. med
afseende på våra bergverks historia och de vigtiga politiska
hvälfningar, hvari Dalarnes allmoge vid mer än ett tillfälle
uppträdt för att rädda fosterlandets sjelfständighet, — en vän-
tan, som ingalunda blifvit gäckad af det arbete, hvilket här
anmäles.
Denna t:sta del, som börjar med ortens äldsta handling
(från 1248) och fortgår till år 4322, innehåller 282 Nr. —
Angående Kopparbergets äldsta historia har man icke många
dokumenter i behåll. Denna brist är dock mycket naturlig,
när man besinnar, att skrifkonsten i äldre tider mindre ofta
anlitades, och att de andlige, de enda skrifkunnige, hade fö-
ga intresse vid grufarbetet, när man undantager Westerås Bi-
skopars rättighet och anspråk på tionde och andelar äfven i
denna näringsgren. Också är det i en presterlig urkund, det
bekanta Skeninge Mötes beslut af den 4 Mars 1248, som Da-
larne första gången nämnes; år 4288 d. 16 Juni (N. 2) före-
kommer Kopparberget (mons eupri), som då kallades Tiscasio-
berg efter sjön Tisken, första gången i skrift. Norebergs jern-
och stål-berg (Norberg hörde i äldre tid till Dalarne) omta-
las först i Riks-Marsken Torker Knutssons bytesbref af år
41303. Ett för Svenska bergsbrukens historia högst vigtigt
dokument är Konung Macnus Ericssons bekräftelsebref på Lä-
beckarnes gamla besittningar och rättigheter vid Kopparberget,
dat. d. 10 Sept. 1544 (N:o 15), det äldsta, hvaraf man hem-
tar ett uttryckligt bevis för den meningen, alt Tyskarne från
äldre tid haft ett vigligt inflytande på Svenska bergshandte-
ringen. BIRGER Jarls förbund med Löbeckarne (4230 eller
4234), hvilket i Tillägget upptages (N:o 246), förnyar vis-
serligen dessa borgares äldre privilegier i Sverige, men Rop-
parberget eller något annat bergsbruk nämnes icke, hvaremot
der omtalas tull- och handelsfriheter, de vanliga föremålen för
tvister och traktater med hansestäderna. Ref. befarar derföre,
att de slutsatser Utgifvarne dragit af ordet Sweni (sålunda
rältadt af LAPPENBERG, i SARTORH Gesch. der deutschen Hanse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
