Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Historia - [65] Rietz, Grunddrag af Geografiens och Geografiska upptäckternas Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
ria, oeh menar, ”att denna fordran ej vore för stor.” Ree:
hyser i hänseende till gagnelighetex samma öfvertygelse, och
har i följd deraf äfven i sin Geograph. Lärobok 4:a C. med-
delat en slik öfversigt; men åtminstone för närvarande, då så
få timmar i de offentliga läroverken bestås åt denna vetenskap,
oeh hela detta studium så vanvårdas, vågar han icke hoppas,
att vederbörande ålägga ynglingar att i en examen redogöra
för detta ämne i en något vidlyftigare skala. Visserligen är
förevarande : bok i sig sjelf icke vidlöftig, utan tvärtom så
kort, att t. ex. gamla geografiens historia afhandlas på blott
26 glesa sidor. För den fullvuxna allmänheten är detta åter
för knapphändigt; väl är framställningen redig och vårdad,
men icke så lefvande och intressant, som den inom ett större
utrymme kunnat blifva. För öfrigt anmärker rec., att ett dy-
likt arbete redan finnes på vårt språk, 1 det att i Fahlun för
flera år sedan är utgifven en öfrersättning af Marte Bruns
Geografiens Historia, ehuru, så vidt han vet. icke full-
bordad.
"Men fastän Förf:s tvefaldiga plan — att i samma arbete
"både lemma ungdomen en lärobok, och äldre läsare en geo-
grafiskt-bistorisk öfversigt — ej låter rätt förlika sig, der-
igenom att den förre får för mycket, den sednare för litet,
så förtjenar Förf:s skrift allt loford, såsom författad med kän-
nedom, sorgfällighet och uppenbar kärlek för ämnet. Emot
uppgifternas riktighet är föga att anmärka; endast sid. 20 an-
föras Grekerne Dionysius PrriecEetes och StrRAro såsom Ro-
mare; men sådana inadvertenser äro här sällsynta. Vida flera
äro peceata omissionis. Några må anföras. Förf. begynmner
med Phenicierne, förbigående alla de orientaliska folkslagen,
t. ex. Hebreer, Inder, Chineser, Chaldeer, Forn-Perser, hvil-
kas åsigter af jorden väl dock hade förtjent i korthet fram-
ställas i en geografiens historia. Vid Phenicierne hade kun-
nat anföras, att Sidon redan i Patriarken Jakobs tid var
en stor stad; äfvensom ändamålet för deras sjöfart, som var
både handel och sjöröfveri, ty i Homeri tid voro de tillika vikin-
gar. Då Förf. sid, 9 anför: att ”Homeriska sångerne voro
Grekernes bibel . . ett slags helig, religiös auktoritet, hvadan
det var ett barbariskt kätteri, att derifrån afvika;” — så tål
detta mycken inskränkning. Redan THaALes, den första af Grek-
lands physici, afvek från Homeriska föreställningen, och lika-
så, eburu på olika sätt, alla Greklands vetenskapsmän, Hero-
por imbegripen; denne yttrar t. ex. uttryckligen, att han be-
skrattar dem, som låta Okeanos strömma kring jorden. En-
dast STtTrABON följde nästan blindt Homers auktoritet. — Bland
författare saknas flere, bland andra Caesar, i hvars skrifter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
