Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - S—s. Om K. Carl X:s Reduktion af kronogods, jemförd med den som verkställdes under I. Carl XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jemförd med Carl XI:s. ÄT
Denna Ordning följdes efter ett år af en ny med Drott-
ningens underskrift och af det innehåll att bonden borde till
sin husbonde betala först alla de årliga utlagor ”i partzeler”,
som i jordboken införde voro, dernäst alla extraordinarie rän-
tor, som ”äro Ridderskapet och Adeln förundte och bebref-
vade”; så alla i jordeboken intagna dagsverken och för alla
hjelpdagsverken nio sådana med ök och aderton med dränge-
arbete, slutligen ega rätt att, der honom godt syntes, varda
ansedd såsom frälsebonde.
Ingen af dessa förordningar, af hvilka konseptet till den
förstnämnda är öfversedt af ÅAxErL ÖSXENSTJERNAS egen hand,
blef efterlefd; ännu mindre kunde vinnas genom beslutet vid
1650 års Riksdag, som efter lång och häftig strid hade stad-
nat vid en förordning att Landshöfdingarne skulle jämka bön-
dernes och Adelns rätt 14). Frivilliga öfverenskommelser kun-
de ej åstadkommas; klagomålen fortforo och besvarades af
adeln i samma ton. - Ridderskapet vände sig särskildt emot
Presteståndet, som skulle hafva sökt att påtruga adeln man-
talspenningarne. Sådant gjorde oenighet och vore ej ett pre-
sterligt förfarande 15). — Detta jemte Presteståndets lifliga in-
stämmande i böndernes klagan upplyser de andliges ställning;
hvilken åter erbjuder utsigter öfver Sveriges förhållanden af
stor märkvärdighet. Men dessa tillhöra oss ieke nu att be-
skrifva. Vi blott nämna i förbigående att frälseståndet ej blott
hade bönderne, men alla ofrälse stånd till sina vederparter.
Det skulle föra oss utom kretsen för vårt ämne, att fram-
ställa Bondeståndets förnyade klagomål vid 1655 års riks-
dag 19). De innehålla föga nytt i sjelfva saken, men den lif-
liga ton, hvarmed de framföras, det kraftiga språk, hvari de
äro skrifna, gifva dem ett eget intresse. De handla om den
mägtiges förtryck, om den fatltiges nöd, om lagens vanmakt,
om nödvändigheten alt kronan återfinge sina gods. Denna nöd-
vändighet synes nu allmänt erkänd; gqucestio an var afgjord,
men om qucestw gquomodo tvistades ännu, och det är denna
12) v. Stiernman, 1. c. IL. 1166.
15) Riksdagshandlingar 1630. Riksarch.
16) Riksdagshandlingar 16535, Riksarech.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
