Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - S—s. Om K. Carl X:s Reduktion af kronogods, jemförd med den som verkställdes under I. Carl XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438 ITRonmwng Carl X:s Reduktion
strid med de motsatta påståenden, som gjordes, hvad den ene
medgaf och hvad den andre SAR som vi här skole fram-
ställa.
Huru det var möjligt att äfven adeln kunde utan häftig
strid bevilja Reduktionen 1653, förklaras af den stora skill-
naden emellan högadeln och ”det gemena frälset.” Det sed-
nare besatt i allmänhet ej stora gods, som Reduktionen kunde
drabba, och dess afund emot Grefveklassen framlyser tydligen
vid många tillfällen — dock mest i en något sednare tid —
men nu i synnerhet i adelns klagan öfver grefvarnes jurisdik-
tion, den ståndet icke gerna ville underkasta sig 10
Ionungen ” begärde nya medel till försvarsverket, men
hvarest skulle dessa medel sökas, om ej i Reduktionen? Den-
na bragtes å bane i Rådet, på Riddarhuset och genom bön-
dernes klagan. Rikskansleren Erik ÖSENSTJERNA framställde
för Ridderskapets’ utskott 13) missförhållandet emellan rikets im-
komster och behof. De förra voro dels af ordinarie natur,
dels extra skatter, dem ständerne beviljat. En del kunde väl,
medelst klok förvaltning, drifvas upp till högre summor, men
några inkomstkällor föänte som nödvändigt förtvinade, om
de ej fingo näring utaf jordagods, och af dessa berodde äfven
de förra. Så t. ex. hörde till det förstnämnda slaget tullar
och acciser, till det sednare kronans bergslager. Men dessa,
söm sjelfva voro ibland kronans bästa imkomster , bidrogo myc-
ket till att öka tullar och acciser. Jordagods funnos, som
fordom hört derunder. De voro nu i främmande händer, men
måste återtagas, så vida bergshandteringen med framgång skul-
le drifvas. "Så tarfvades ock landtgods för hofhållningen, för
Ronungens ”lust och commoditet”, för militien, stallstaten,
jägeriet, amiralitetet. HFonungen hade om allt detta frågat Rå-
det, Rådet vände sig till Ridderskapet, bedjande om troget
bistånd, lofvande tillbaka broderligt förtroende.
: Denna Rikskanslerens framställning skedde d. 23 Mars.
Följande dagen blef en liflig öfverläggning. Första frågan blef
Sr
om de omistande godsens indragning Kände anses tillräcklig,
17) Riksdagshandl. 1655. HRiksarch.
18) Tuksarch, Handl, om 1655 års Reduktion, Rådsprot, den 25
Mars 1655.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
