Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - S—s. Om K. Carl X:s Reduktion af kronogods, jemförd med den som verkställdes under I. Carl XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jemförd med Carl XI:s. 459
hvilket af Rikskansleren besvarades med nej. Dernäst talades
om ladugårdarne, huruvida alla gamla ladugårdar bordeindra-
gas, och alla hemman, som fordom hört derunder, åter läg-
gas dit; hvilka båda punkter syntes förutsätta en Reduktion
af allt för stor utsträckning. -”Kuren” — sade man — ”bor-
de ej vara våldsammare än sjukdomen.” Men all proprie e-
gendom och det, som vore beläget inom rå och rör, borde
indragas. Vidare blef fråga om cen viss tidpunkt, ifrån hvil-
ken kronan borde räkna sina anspråk. Rikskansleren föreslog
d. 6 Nov. 1652. Skälen voro: 4:0o att KH. GustaAr Aporrs gåf-
vor borde lemnas oantastade emedan de ej skett utan märk-
liga skäl, då stora förtjenster skolat helönas, förluster ersät-
tas, orättvisor försonas och nya krafter dels vinnas åt fäder-
neslandet, dels fästas: der för alltid; 2:o att HR. GustaAr ÅDorF
bortskänkt gods, som varit öde, men af enskildt hand kunde
odlas, riket till fördel; 3:o att egentligen, efter de rättsbe-
grepp, som voro gängse, den närmast följande Regenten vore
den, som kunde återkalla gifna donationer; 4.0 svårigheten
att utreda de invecklade anspråk, som nödvändigt måste upp-
stå om en äldre, kanske urgammal, besittningsrätt skulle rub-
bas; 3:0 vördnaden för den store Honungens minne, hvars see
ningar syntes öfver allt klander upphöjda.
Sedermera uppstod öfverläggning om de stora länen Svart-
sjö, Eskilstuna, Strömsholm, Ulfsunda och Gripsholm med de-
ras ”pertinentier” och fordorm tillhörande, nu frånskiljda, egen-
domar. Rikskansleren yrkade i synnerhet på bergslagsgodsens
återkallande; ty — sade han — ”meningen är att hålla bergs-
bruken uppe. Det kan väl stundom ske med andra gods, men
icke alltid.” Deremot anmärkte Joan ÖXxENSTJERNA att det
funnes bergsgods, som lågo ända till fyra mil ifrån bergsla-
gen och för afståndet kunde göra föga gagn. — Militie-staten
borde ock ihågkommas med gods och sådane tarfvades äfven
för amiralitetet vid flottans proviantering m. fl. behof. Till
detta ändamål ansågs Norrland samt Åland och Öland bäst.
Sluteligen frågade Rikskansleren hvad ridderskapet tänkte
om ”exspectanserne.” Då ropades ett högljudt ”korsfäst, kors-
fäst”? ty af alla sätt att bortförläna gods synes detta hafva
varit mest förhatligt. För öfrigt bragtes å bane äfven andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
