Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - S—s. Om K. Carl X:s Reduktion af kronogods, jemförd med den som verkställdes under I. Carl XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jemförd med Carl XI:s. 445
stått genom köp, ansågos dock något oskyldigare, ty för dem
erkändes en lösningsrätt och de stränga uttrycken, såsom att
synden emot Guds lag närdes af exspectanserna, tillämpades
ej dit.
I afseende på priset ansåg Presteståndet billigt, att kro-
nan ej gåfve mera än hvad hon sjelf fått, utan albcende? på
godsens värde enskildte köpare emellan; och för förbättringar
på godsen kunde väl egaren hafva rätt till ersättning, men
blott så vida undersökningen bevisade att dessa förbättringar ej
redan inbringat genom räntor fulla beloppet af hvad de kostat
Fjerdepartsbevillningen syntes Presterskapet alltför ringa,
ej heller rättvis. Den hunde ojemnt drabba innehafvarne. Stån-
det ville derom rådslå med hemmavarande, men bad under
tiden att de öfriga tre fjerdedelarne ej måtte åt Ridderskapet.
orubbligen försäkras.
Det anförda må vara nog att visa den anda, som rådde i
de tvistande parternas skriftvexlingar. Tid och utrymme tvin-
gar oss att skynda till slutet; vi samdianfatta i korthet 1653
års Riksdagsbeslut. Det började med antagandet af d. 6 Nov.
1652 såsom Reduktionens yttersta gräns. Hvar och en äldre
besittningsrätt erkändes, men för de gods, som sedan denna
dag gålt uv kronans hand, fordrades bevis att. de på lagligt
sätt förvärfvats. Bevisen borde upptes inför denej som HRo-
nungen hade lofvat utse bland sitt och rikets Råd samt ”aån-
dre beskedlige, rättrådige och välbetänkte män,” Desse skul-
Ie skilja det, som med laga skäl gått ur kronans hand, ifrån
de gods, som med orätt, genom obetalta köp. eller eljest
med förfång för kronan blifvit enskildtes egendom. Ett sådant
gods borde, i svårare fall, helt och hållet återgifvas, samt
räntorna derjemte, men der felet varit mindre, blott den bri-
stande betalningen erläggas. Der så skulle visa sig att någon
vunnit gods, såsom belöning för förtjenster, och det blef åda-
galagdt att han aldrig varit i rikets tjenst, borde besittningen
anses olaglig, och till Honungen lemnades att deröfver för-
ordna. Dock, om någon, som till vanhederligt straff varit
dömd, sig donationer ändock tillskansat, borde han dem ovä-
gerligen förlora. Huruvida dessutom rättegång emot ianchaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
