- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1842 /
456

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [69] Gerlach, v. Förklaring öfver N. Testam. heliga Skrifter - [70] Petrelli, Tankar om menniskosjälens tillstånd efter döden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

456 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.

att endast bekantskapen med sanningen i denna dess egen
heliga, lifgifvande form kan häfva de bistra tvifvel, som sön-
derslita så månget hjerta. Sanningen kan icke ur främmande
grunder bevisas, hon betror sig icke åt menniskors vittnes-
börd. Hon bevisar sig sjelf genom att gifva lif åt den, som
rätt söker henne. ”Menniskors ord kunna allenast göra 0ss
uppmärksamma på hennes ljus, ej ersätta det. Derföre foör-
tjenar denna enkelt djupsinniga bibelförklaring isynnerhet vår
kärlek, att bon städse visar ifrån sig till Christum och till
hans ord. Ty hvarje förklaring af hans ord är god i samma
mån genom henne framkallas hos oss denna bekännelse: ”Nu
tro vi icke för ditt tal skull, ty vi hafve sjelfve hört, och
vete, att han är visst Christus, verldens Frälsare.”
A. F. B.

[70] Tankar om Menniskosjälens tillstånd efter dö-
den. Bidrag till Eschatologien, af C. M. J. Petrelli,
Lector. Stockholm 1842. P. A. Norstedt & Söner. 12:0. (Pri-
set: 24 sk. B:ko.) : |

Hvarje vetenskapligt sträfvande, om: det skall leda till
vetenskapens verkliga mål, sanningen, måste bestämmas af en
tvåfaldig vördnad, hvars enhet i den kunskapandes sinne med
fog kan benämnas det vetenskapliga samvetet. Den ena arten
är vördnaden för objektet, för vetandets föremål, hvilket, i
sitt första framträdande för reftlexionen, visar sig såsom en
oändlig mångfald af bestämningar; den andra är vördnaden
för det tänkande subjektets väsentliga intresse, som är be-
hofvet att i-all mångfald vinna enhet och sammanhang. Der
någondera af dessa, för det vetenskapliga samvetet väsentliga,
arter af vördnad saknas — der går ock kunskapandet miste
om sanningens frukt, hvilket likaväl inträffar när det objektiva
offras åt den toma subjektiviteten, som när den enande, ord-
nande tanken förlorar sig i en massa af motiver, ett kaotiskt
material. Men hvarest båda dessa slag af vördnad äro i lika
grad lifliga, der uppkommer — i fall förmågan hos den ve-
tenskapligt verksamme fullt motsvarar de fordringar, hans
samvete framställer — elt vetande, som lika mycket tillfreds-
ställer sinnet för mångfaldens Lif och rikedom, som förnuftets
behof af enkelhet och sammanhang. :

Då emedlertid- hos hvarje individ denna förmåga är i viss
grad begränsad och hos olika menniskor på ett olika sätt mo-
difierad, så framstår i produkterna af de flestes yetenskapliga
verksamhet vanligen ettdera intresset såsom företrädesvis afsedt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:35:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1842/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free