Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beckman, A. F. Om den Christliga Trosvetenskapens förhållande till den Christliga Tron och den ”Moderna” Vetenskapen (jemte Bihang)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christliga "Tron och den Moderna Vetenskapen. 543
Anden är fri och gifver sig åt hvem han vill. Men hans
löfte, som han ock troliga håller, är att icke vara fjerran från
det ödmjukt sökande hjertat.
Detta är en lefvande erfarenhet, hvars sanning ej kan
eller behöfver ledas i bevis. Hon bär i sig vittnesbördet af
Sanningens Ande och sålunda vissheten att genom dess kraft
vinna bekräftelse af de ”enfaldige”, som törstande efter sanning
söka den i Ordet och i den ordning, som der angifves. Det
bimmelska ljus, som i den sålunda gifna omedelbara vissheten
lyser, är sig sjelf nog och beböfver ej för sin klarhet hemta
ljus ur den begripande tanken, som i saknad af henne är
mörker. 5;
Men just ur erkännandet af denna omedelbara visshets
absoluta sanning framgår för den menskliga- anden vigten af
denna tros uppfattning i tanke och begrepp. Ty så länge
menniskan endast i sitt omedelbara medvetande blifvit af san-
ningen delaktig, är bon icke af densamma fullt genomträngd.
I den menskliga anden, lemnad åt sig sjelf, betäckas af fruk-
tansvärda Rör alla de djup; till iocika den gudomliga san-
ningen ej fått sprida den förstående kärlekens klara dagen
Har nu dettla ljus uppgått i aningen eller känslan, så är vis-
serligen menniskan i sin känsla försonad och fridfull, men
icke derföre genast i hela omfånget af sitt andeliga lif. Ty
ehuru aningen och känslan utgör en väsentlig region af detta
lif, så omfatta de likväl ej detsamma i dess helhet. Tänkan-
det hör ock väsentligen dit; och först såsom tänkande med-
vetande är menniskan fullt mensklig. Deraf är tydligt, att
menniskan ej blifvit af sanningen fullt genomträngd förr, än.
denna sednare blifvit äfven i tänkande medvetande uppfattad.
Först när detta skett, har kärleken fullbordat sitt förklarande
värf. Det är icke tanken som förklarar, utan det är kärleken
som sprider ljus. - Men detta ljus kan af tanken uppfattas;
och först när detta skett är hela menniskan ljus.
Vidare är det klart att om den gudomliga nåden endasti |
och genom sanningen erbjuder menniskan försoningens frid, så är
menniskan ej af denna frid fullt delaktig förr, än äfven hen-
nes tanke tillegnat sig den sanning hvarigenom friden bjudes.
Ty mörker och ljus kunna ej enas till frid; och så länge mör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
