Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Juridik - [82] Lag-Commissionens förslag till Sveriges Rikes Lag af år 1734
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Juridik, 557
ningarna och svaren vid RB. XV: 2 och 3 äro så oredigt sam-
mandragne, att läsaren icke kan begripa sammanhanget, hvil-
ket. dock i originalprotokollen är ganska klart. Man. fr der -
en fullkomlig förklaring öfver anledningen till den obestämda
och 0 band lydelsen af nuvarande 2 8. XV, RB. Då de
i denna 8. sjorda ändringarne troligen äro bland de vigtigaste
och inflytelserikaste, som af Skindetna vidtogos, hade det va-
rit fullt skäl att utförligt aftrycka allt, som derom handlade.
Särdeles måste man. beklaga, alt ÅBRAHAMSSONS anmärkning blif-
vit stympad; den är ganska intressant och innehåller åsigter
af Domarens förhållande till parterne, hvilka sedermera i all
mänhet inom Svenska lagskipningen. gjort sig gällande. =.
ÅBRAHAMSSON är den, som. synes noggrannast granskat Lag-
förslaget. Öfver Rättegångsbalken inlemnade han utförliga
skriftliga anmärkningar, hvilka finnas in originali bilagda Ridd.
och Ådelns protokoll. Utgifvarne hafva ofta. ordagrannt upp-
tagit dem; men, ty: värr! el alltid, hvarpå ett exempel nyss
änndlörl Förut känd genom sina upplagor af Landslagen
har han här rättfärdigat det anseende han förvärfvat för sina
grundliga kunskaper om den då så invecklade Svenska rätts-
författningen "). I bredd med honom utmärker sig Lag-kom-
missionens ledamot, Kammarrådet MN ULEWESSbIERNA > som nä-
stan alltid å Rommissionens vägnar svarade inför Ständerna.
I allmänhet vittna anmärkningar och svar om grundlighet och
eftertanke, och Riksdagsmännen synas ej ansett för sin pligt
att tala, äfven då de icke hände dan sak, som var i fråga.
Men till denna innehållsrikhet torde äfven protokollens knapp-
händighet bidraga. Dock ser man af den korta tid, som för
hela lagverkets genomgående behöfdes, att diskurserna ej kun-
nat vara särdeles vidlyftiga; och de yppade olika . meningarne :
blefvo med undantag af dem, som enskildt rörde Stånden och
deras. intressen, utan mycket ordande bilagda.. Om man ock
ej till den yttre formen erkände, att. en detaljerad och full-
ständig granskning af ett så vidsträckt ämne, som en hel Civil-
och Hriminal-lag, omöjligen kan tillfredsställande och tillför-
litligt ske i en talrik riksförsamling, hvilkens fleste ledamöter
till de förekommande frågornas bedömande oftast måste vara
oskicklige, så erkände. man det dock i saken. Man hyste me-
ra: förtroende till. Lagkommissionens lagstiftningsförmåga än till
sin egen... I syndenhet synes det hafva varit fallet vid 41754
års riksdag, då. nästan utan undantag alla de förändringar,
hvilka Lagkommissionen i anledning af gjorda anmärkningar
föreslog, antogos utan någon ändring eller ens diskussion. —
") Hans lefvernesbeskrifning finnes i Biographiskt Lexicon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
