Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Naturvetenskaper - [85] Berzelius, Årsberättelse i Kemi och Mineral. 1842 - Ekonomi - [86] Lundström, Handbok i Landthushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekonomi. 365
nehållet, och: den, som deraf skulle "vara intresserad, lärer ej
uraktlåta alt skaffa jsig sjelfva arbetet.
NEJ. Be
=
ER ONOMLI
[86] Handbok i Landtbushållningen, såsom Åker-
bruk, Ängsodling och Boskapsskötsel, af Anders Lund-
ström, Ekon. Direktör, Ledamot af K. Vetenskaps- och Landt-
bruks-Akademierna. - Stockholm,: P. A. Norstedt & Söner,
1842. XVI och 410 sid; 8:o. (Priset 2 R:dr 24 sk. B:ko.)
Man har i -landthushållningen.hittills skilt mellan tvenne
olika klasser af: handböcker: dexiena (vanligen under namnaf
Bondpraktika) för allmoge, rättare, fogdar, eller i; allmänhet
dem; som ej haft tillfälle- att förvärfva hvad man kallar bild-
ning; den andra för bildade landtbrukare. För de förra har
man anselt som regel att meddela så litet theori som möjligt,
att mest uppehålla sig vid det allmänna, varsamt vidröra nya-
re framsteg &c. För de sednare har man deremot alltid trott
sig böra intaga den ståndpunkt, och meddela alla de framsteg,
som: landthush. sjelf dittills vunnit. i
I afseende på sitt hufvudsakliga innehåll hör närvarande
bok till förra klassen; men Förf. Ju medelst en hela boken.
genomgående polemik” velat med all magt intaga ett rum i den
sednare. Vore detta ej hans mening, Sr, LA halva kän
fronterat sina föreskrifter mot dem, som framställas i s. k.
Bondepraktikor (då väl föga olikhet hade förefunnits), och icke
uppträdt polemiskt- mot nöskn allt. författarskap i den ofvan
utstakade andra klassen, till och med emot kunskapen sjelf.
Bland spridda utfall i denna riktning märkas hans påståenden:
sid; 2, att vetenskapliga (hvilket ej vill säga annat än till sitt
innehåll bestämda) namn åstadkomma förvillelse för jordbru-
karen, och att. ett; korrekt sätt att uttrycka sig är ”småak-
tigt”; sid. 25, att inga andra reglor kunna följas, ”än den lo-
kalen föreskrifver”, och att skriftställaren ”blott har att gil-
va en ofallkomlig vink om. det rätta”; sid. 56, att mergelns
förträfflighet af förfakkrbne ”försvaras med så granna ordter-
mer att vi som jordbrukare knappast kunna fatta dem” &ec.
Förf. synes härvid vara alldeles okunnig om, att äfven bland
dem, som hafva landtbushållning till uteslutande yrke ( (hvar-
på han tycks lägga vigt) finnas män, som i Sola ble bild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
