Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Böttiger, C. W. Om den Italienska Poesiens uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första uppkomst och utveckling. 31
nom rätt. Också vet man om CaAvALcaAnti, att han föraktade
Virgilius, "emedan, såsom Boccaccio, med tillägg. af sin egen
trosbekännelse i saken, yttrar: ”la filosofia gli pareva, sicco-
me ella &; da molto pia che la poesia” F). Att emedlertid ett
så psychologiskt tillskrufvadt- katheder-stycke; som närvaran-
de Canzon, kunde på denna tid gälla och beundras såsom nå-
got äkta poétiskt, bevisar, huru mycket den unga poésien
redan bade förlorat af sin ursprungliga oskuld; och, under
den skolastiska philosophiens envälde, smaken :tagit en för-
vänd rigtning..— I åtskilliga "mindre poömer af CAVALCANTI
träffas dock ofta sannt poétiska ställen, med Niflighet i bilder;
styrka i uttryck, skärpa i tankar. = Dante kallar honom i Vita
nuova för sin förste vän, och af Boccaccae, VirrAni. och
PetrRARCA berömmes han högt. — Onekligen kan också: mer än
en af hans Sonetter stå såsom värdigt dörrstycke öfver in-
gången till den rikare, den för poösi och esthetik mera till-
fredsställande tidrymd; som nu Italiens litteratur öppnar.
Ännu bör dock en skald ihågkommas, söm, utan syn-
bart samband med någondera af sångarkretsarna i söder eller
norr, lefde och diktade i medlersta Italien, och det nära nög
samtidigt med Siciliens äldsta Dicitort. Det är Franciskaner-
ordens stiftare, den hel. Frans af Assisi ’ Legenden låter
honom hafva födts till verlden med ett kors på skuldran; den
kunde lika val hafva tillagt: med en lyra i handen. Äkta poäsi
strålar ur de sånger, som efter honom lefva; klarast och
blidast ur den mest bekanta bland dem; den berömda Sol-
sången (il cantico del Sole). Denna hymn, som af en Or-
dens-broder;, PAcirico, sattes i musik, och länge sjöngs i den
nya ordens klosterkyrkor, är ett slags psalm-parafras i verst
sciolti (— fria, orimmade” verser), hvaruti Skaparens lof och
makt: och ära sjunges af allt hvad skapadt är, främst af hans
synliga bild, den höga solen (in particolar dal sommo Sole);
dernäst af den hvita månen och de irrande stjernorna; af el-
den, luften, vattnet och jorden; af alla förlåtande själar,
som, för hans skuld; lida med tålamod och glädje; sist af
+) ”Philosophien syntes honem vara, såsom den också verkligen är,
af vida mer värde än poösien.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
