Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Böttiger, C. W. Om den Italienska Poesiens uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 Om den Halienska Poösiens
sånger; men, i hela massan af dem, är det nu mera svårt att
äpptöcka några spår hvarken af sann kärlek eller savn poäsi.
Det ser ut, som hade han, lik flertalet af sina rimmande med-
bröder, varit pligtskyldigast både älskare och poöt: någon hö–
gre genius eller någon varmare känsla tyckes ej hafva varit
med i spelet; också hans stil hvimlar af bizarra och hyper-
boliska uttryck >"). Det är dock möjligt, att de bland hans
qväden, som” gjort mesta intrycket på hans Sicilianska sång-
brud, gått förlorade för efterverlden. — Guimo CAVALCANTI,
den siste utmärktare skald, som från denna tidrymd nu åter-
’står att betrakta, är oss i sitt oroliga, politiskt förföljda, Hf,
"ännu mer än i sin poösi, en förebådare till DAnTtE. Äfven han
tillhörde en af Florenz mäktigaste slägter, var en ifrig Ghi-
bellin; och blef, likasom sedermera Dante, från sin fäderne-
stad förvist, dock — lyekligare än denne — före sin död
återkallad. Såsom poöét är han lyckligast, åtminstone minst
konstlad och tillbråkad, i sina Ballate, en diktform, som han
företrädesvis synes hafva älskat. Mest bekant är han dock
genom: en af sina Canzoner, som afhandlar kärlekens: natur.
Denna Canzon, som är tillegnad hans hjertas dame, ett ungt
fruntimmer i Toulouse, vid namn Mandetta, ansågs på sin
tid såsom någonting alldeles förträffligt och oerbördt, och åt-
njöt den äran att vidlöftigt blifva förklarad och belyst af icke
mindre än åtta lärda kommentatorer. Något mer abstrakt
och metaphysiskt spetsigt kan svårligen inklämmas i versens
bojor. /CAVALCANTI går der till väga såsom en rimmande Ari-
stoteles. Han angifver ämnet i en strof, och utvecklar det
derefter methodiskt i fyra andra; under en mängd fina hår-
-klyfverier: och afdelningar, i termer, som mera tillhöra sko-
lans språk, än kärlekens. Så fortgår, genom hela Canzonen,
kärlekens theori att på ett så mångtydigt och hemlighetsfullt
sätt utvecklas, att man verkligen ej utan kommentarier är i
stind att fatta den peripatetiske verslekaren, och, äfven: efter
alla "kommentarier, förblifver i- ovisshet, om man fattat ho-
+) Så kallar han på ett ställe sin älskarinnas hals för morgana-
tisk (gola morganata). Adjektivet är bildadt af Feen Morgana (på
|. Fata Morgana), Hägreig en gudinna, en diktgestalt, som ofta i
"medeltidens poösi framställes såsom ett non plus ultra af skönhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
