Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [1] Thyselius, Handingar till Sveriges Reformation och Kyrkohistoria under K. Gustaf I; [2] Thyselius, Reformationens Införande och Fortgång intill Westerås Riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ebheolögt 4 rorenrviö 61
« 2 ev . 3 v "> RR EN Free) ARE 2 : . - ”
Den öfriga afhandlingen utgör en på tryckta handlingar
grundad: framställning af reformationens småningom skridande
framsteg 1 Sverige, ifrån den äldsta kända af en Svensk med-
delade underrättelsen om reformationens början i Tyskland
(Perrr Macen bref till: Abbedissan m.fl i Vadstena: den 50
Sept. 15148) till: Biskop BaAsks sjelfförsvar och förmaningar
till Kon: GustAr i bref af:den 8& Febr: 1527. — Förf begrän-
sar. äfven inom denna korta tidrymd-sitt ämne, då han förut:
Salt de af HALLMAN och i Tidskriften - Theophrosyne "lermnade
lefnadsteekningar af OrAvs och Laurensus Petri som allmänt
kända, och förlkigdr reformationens inre på rveföormatorernas
skrifter grundade billosdas Det-återstående blifrver isynnerhet
en: framställning af den småningom: tilltagande: spänningen e-
mellan de tvenne män, som begge lifvade af varm fosterlands-
kärlek och utrustade med stora och odlade själsegenskaper re-
presentera; i den politiska striden, den åumja Sök nya Ui-
den — Gustar I och Hans Braask. Den svage Erkebiskopen
JonmaAnnes Macnus kunde ej vinna serdeles inflytande, och upp-
trädde äfven sednare än Brask på skådeplatsen, och afträdde
förr, då han redan 4326 flydde till Dantzig, ”dit 70 år för-
ut en Svensk Konung, af. Upsala Erkebiskop fördrvifven, måst
taga sin tilllygt.” — Så väl sjelfva ämnet som HFörf:s- fråna-
ställning göra läsningen af denna skrift högst underhållande
och lärorik, så mycket mer, som: denna: första del af reforma-
tionshistorien är föga behandlad. i
En ätmörkning kan ref. ej undgå att göra: > Förf. söker
frikalla Brask ifrån beskyllningen att af okunnighet kafva an-
sett LurHERsS lära enahanda med den Grekiska, och anser beld-
re bans flera gånger fällda yttranden, det: Lutherska lären vo-
re grundad i Ryssarnes: villfarelser, vara en vink om denna
läras lämplighet för de vilda och battide Ryssarne. En sådan
okunnighet var denna tid nog allmän, för att ej serskildt van-
hedra PRsSrs minne, Det är bekant, att MELAneuton något
sednare ville vinna Grekiska kyrkan genom öfversändande af
bref och den på Grekiska öfversatta Augsburgiska bekännel-
sen, och att äfven efter bans död nya föreningsförslag gjor-
des: Det undföll ieke alltifrån början reformatorerne, att de
i en af stridens bufvudfrågor, om påfvens primat, bade ge-
mensam’ sak med Grekiska kyrkan. Redan vid disputationen i
Leipzig 1319 anförde Lurtsrr och ”CArrstapt, det Grekiska
kyrkan vore ett bevis på umbärligheten af detta öfvervälde,
och föranledde derigenom Romerska kyrkans: kämpe, D:r: EckK,
att i hettan förklara” Grekerna vara de argaste kättare (here-
tieissimi) : han beklagar sig äfven sedan, att LuTEER påstod de
Grekiska schismatici blifva saliga, ehuru de ej äro under påf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
