Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [1] Thyselius, Handingar till Sveriges Reformation och Kyrkohistoria under K. Gustaf I; [2] Thyselius, Reformationens Införande och Fortgång intill Westerås Riksdag 1527 - [3] Tankar i åtskilliga ämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
vens lydnad (Löscners Reformations-Acta 3.222). Slutligen
yttrar sig LutberR år 1520: sin skrift ”Om Påfvedömet i Rom”:
”Detta är saken: — om man christligen kan säga, att alla
andra Christna i hela verlden äro kättare och affällingar, fast-
än de endrägteligen med oss hålla samma dop, sakrament, e-
vangelium och alla trosartiklar, utom att de ej låta ifrån Rom
eller, :såsom nu, med penningar köpa sina prester och bisko-
par — — sådana äro Muskoviterne, hvita Ryssarne, Greker-
ne. — Ty alla dessa tro som vi, döpa som vi, lefva som vi”
om, m. (Lursers Schriften, Jena 1390. T. LE fol. 265). Det-
ta torde tillräckligt förklara anledningen till den, i Sverige
genom nationalhatet visserligen ännu kraftigare, beskyllningen
för Rysk villfarelse, utan att den kan anses för endast ett ill-
parigt påfund af Biskop BnrAsr.
E Ref. önskar, att den lilla men lärorika skriften måtte snart
efterföljas af nya frukter af Hr Tayseriw forskningar.
RE Ar AE
[3] Tankar i åtskilliga ämnen. Samlade för de
Enfaldige. Stockholm 1842. P. A. Norstedt & Söner, Kongl.
Boktryckare. 118 sidd. 8:0: (Priset: 32 sk. B:ko.)
=> Allvarligt stämda sinnen, hvilka uppfostran, läsning eller
lefnadsförhållanden fört till känsla af sanningen, sträfva att i
ordet göra den- dunkla öfvertygelsen klar för sig sjelfva och
andra, och att derigenom öfvervinna de hinder, hvilka begrep-
pets svårighet synes uppställa emot själens frihet. Denna öf-
vertygelse framträder stundom endast i brutna ljud, i strödda
tankar, än af bättre skäl, nemligen då den säker på sig sjelf,
efter en gifven måttstock bestämmer de föremåls värde, som
möta dess aktgifvande, än af ett sämre, -nemligen då den ej
förmålt genomjäsa alla delar, och derföre ej kan tala i sam-
manhang.. Dess kraft och Hbhelsa beror derpå, huruvida den
vunnit en fast grund genom en vishet, hvars yttersta trosarti-
kel lysande och värmande genomtränger lifvet. Så länge den
ännu har sitt fäste endast i känslan, så antager den gerna en
sjuklig färg, en klagande ton, emedan "den känslofulle måste
erfara sin känslas. vanmakt i striden emot en genomtänkt
öfvertygelse, emedan ovissheten om sanningen, då man icke är
rustad med den fasta trons vapen till både anfall och försvar,
gifver framställningen en matt trånad. I detta fallsvigtar den
ock gerna fram och tillbaka för vexlande vindkast, och man
kan af det sagda ej gissa till hvad den i nästa ögonblick har
att säga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
