Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Medicin - [8] Forshæl, Receptformlerna i Hufelands Enchiridion Medicum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 ÖFVERSIGT AF DEN NYASTE LITTERATUREN.
att på en gång utgifva icke mindre än tvenne farmakopeer;
men arktalet hade blifvit reduceradt till ungefär 26; och ar-
betet hade, efter vanligt boklådspris, konhat säljas för 4 R:dr
46 sk. B:ko, eller en tFedjedel af dess närvarande pris; något,
hvarpå otvifvelaktigt både köparen och förläggaren hade vun-
nit. Dertill kim att ingen farmaceut kan vara skyldig att
hålla sig Hr F:s dyra bok; hellst då egentligen endast den
Lilla andra delen är för honom behöflig. "Om "således läkaren
också citerar Hr F:s farmakopé, så är Spat derföre icke säker
för misstag; men de behöfliga utländska farmakopeerna förde?
såsom nämndt är, på få siollån saknas.
Nu till sjelfva utförandet. Författarens motto: ”Det är
en hufvudregel för all ädel och sann kritik, att hos en för-
fattare finns så mycket rigtigt som möjligt. E. Frirs,” skall
väl egentligen tillkännagifva för läsaren, huru Hr F: vill be-
handla: Hurpianns arbete; men kan också tjena såsom anvis-
ving för den, som vill företaga sig att bedömma Hr F:s eget;
och med godt minne af detta motto, både för dess egen san-
nings skull och af personlig tillgifvenhet för dess upphofs-
man, vill rec: försöka att uti Hr F:s arbete finna så mycket
riktigt som möjligt, börjande alltså med att erkänna verklig-
heten af den uti företalet omnämnda stora våda, som måste åt-
följa all tanklös afskrifning af utländska recepter. Läkaren,
som satt sitt namn under en dylik afskrift, lärer väl, gudbe-
vars, icke tillåta den arme farmaceuten att ana, att det kun-
nat vara förenligt med hans omätliga lärdom, att endast skrif-
va utaf; den arme farmaceuten rör således uti sin enfald, att
Hr Doktorn sjelf uttänkt den på papperet stående kompositio-
nen, men emedan hans tankegång, till följe af ödets beslut,
tillkännagifvet uti den af Sundhets-Collegium år 1824 utgifna
medicinalförfattningssamling, 4 kap. 6 art. 12 $S., icke kan el-
ler får följa samma stråt som Hr Doctorns, så vet han under-
stundom icke så noga, hvad han skall göra. Han måste då
först och främst skicka att fråga, och får någon gång ett min-
dre böfligt svar, hvilka bådadera förödmjukelser ingalunda äro
så obetydliga, förutom det att detta besvär upptager en möj-
ligen rätt dyrbar tid. Icke sällan skall likväl medikamentet
så hastigt expedieras, är läkaren borta eller bor han så af-
lägse, att detta ej går an; och då får farmaceuten hjelpa sig
efter bästa förstånd; men som olika farmakopeer under allde-
les samma namn upptaga helt olika preparater, så borde bil-
ligtvis icke klandras, om han expedierat ett helt olika medi-
kament med det, som med originalreceptet menades. Den sju-
ke blir den, som får sitta emellan, läkaren den fullkomligt o-
skyldige, emedan han har tillfälle att träffa patienten och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
