Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I (X) - Översigt af den nyaste Litteraturen - Mathematik - [10] Forssell, Algebra för Begynnare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mathematik. 87
vilkorlig, utan grundad i frågornas olika natur. I de förra
tillämpas Algebran på frågor, hemtade från det dagliga lifvet,
i de sednare på sådana, som angå geometriska figurer; de för-
ra kunna sättas i eqvation, blott man känner de algebraiska
beteckningarna, de sednare icke utan kännedom om Geome-
triens sanningar; de förra kunna blott analytiskt lösas, desed-
nare både analytiskt och synthetiskt, så väl genom uträkning,
som genom konstruktion och mätning. De utgöra just första
beröringspunkten mellan Algebran och Geometrién, hvilka, så-
som tvenne skiljda delar år Mathematiken, utvecklade ifrån si-
na första grunder hvar för sig, här först råkas, för att sedan
vidare fortgå, ömsesidigt understödda af hvarandra. Det är
mindre Algebran, som lånar problemer ifrån Geometrien att
öfva sig på, än Geomelrien, som tillegnar sig Algebrans till-
gångar, för att med deras tillhjelp komma till Fösullatérs som
den, sig sjelf lemnad, icke så lätt skulle uppnå.
På åtskilliga ställen förekomma felaktigheter dels i sjelf-
va saken, dels 3 uttrycken. Så säges sid. 202, att talet, hvars
logarithm ej finnes i tabellen, kan finnas genom enkel Regula
de tri; till huru stor precision man behagar. I allmänhet blir
likväl antalet af riktiga siffror en mindre, än tabularskilnadens
siffror. Sid. 481 benämnes ar —>b oriktigt en eqvation af för-
sta graden i anseende till x, ty gradindelningen angår alge-
braiska, ej exponential-eqvationer. I afseende på sjelfva grad-
indelningen heter det sid. 119, att graden ”bestämmes af den
högsta dignitet, som den obekanta i eqvationen eger”, men
först sidan 4129 säges, att gradtalet icke ”med säkerhet” kan
bedömmas, förrän eqvationen blifvit hyfsad.” Man kunde tilläg-
ga, alt gradtalet icke en gång efter hyfsningen kan på detta
sätt med säkerhet bedömmas, då, enligt hvad som säges sid.
127, en eqvation, för alt vara hyfsad, icke beböfver vara be-
friad ifrån andra rotmärken, än dem, som innehålla den obe-
kanta. Sil. 249 uttryckes förhållandet mellan en af tvenne
metaller bestående blandnings vigt a, dess volum v, de begge
. ) : ST
hbeståndsdelarnes specifika = s/ och s’/ samt den förras abso-
2
luta vigt y medelst formeln — Ae =v. Antingen måste
här v, som är utiryckt i Sr dec. a multipliceras med vig-
ten af ett kub. dec, tum valten, eller och s/ och s’/” betyda, icke
de specifika vigterna, utan vigterna af ett kub. dee. tum af
hvardera materien. Sifferuppgifterna i exemplen äro ej alltid -
öfverensstämmande med hvad erfarenheten gifver vid handen,
såsom i 19 ex. sid. 248, der ett kub. dec: tum koppar upp-
gifves väga 34 lod och ett kub. dec. tum tenn 41 lod. Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
